Ansvarsfull ekonomisk politik

Jag uppskattar att vi har aktiva medborgare som bryr sig om Luleå. Det är vårt gemensamma ansvar att vi ser till att den positiva utvecklingen håller i sig med ett Luleå som välkomnar fler människor, där bostadsbyggandet tagit fart, fler har ett arbete och att vi lämnar en långsiktigt hållbar ekonomi till nästa generation. Jag förstår att en del Luleåbor är undrande till att vi måste ta en del beslut som är negativa och upprör.

Luleå delar samma situation som många kommuner runt om i Sverige med allt större behov av att sköta sina fastigheter som skolor och äldreboenden. Eller underhålla gator och vägar. Eller det orimliga vi ser här i Luleå att vi har skollokaler för 2000 fler elever än vi faktiskt har. Eller att kommunen förbrukar mer än sina intäkter, 103% av skatter och statsbidrag.

Genom åren har vi läst och hört om skolnedläggningar och likande beslut i våra grannkommuner. Många andra kommuner i Sverige, för att inte säga alla, har gjort det som vi nu måste göra. Det är på inget sätt försvarbart att strunta i att ta ansvar för en kommuns ekonomi om man tagit på sig rollen som politiker.

Socialdemokraterna är helt klara över att om vi ska trygga välfärden för våra barn och äldre måste vi se till att pengarna räcker till och att vi inte skjuter framför oss nödvändiga beslut. Är det någon som tror att det är drömmen för en politiker att lägga ned en skola? Nej skulle de flesta svara efter att ha tänkt efter. Men ibland måste det göras när kostnaderna för lokaler är på tok för höga och lärarbristen är ett faktum. Då måste vi kraftsamla och se till att skolan också framöver håller god kvalitet och ger våra barn den bästa utbildningen. Personal går före lokaler i den politik vi lagt fast. Även det skulle jag tro de allra flesta instämmer i.

Spara på annat säger en del. Hur då? 70% av kommunens budget är personal. 15% är lokaler och resterande 15% är övriga kostnader som snöröjning, städning av gator och parker, kultur, bibliotek, stöd till föreningslivet, idrottsanläggningar och friluftsliv med mera. Ska vi värna personalen finns inte så mycket annat att göra än att spara på lokaler. Det är där pengarna finns. Utöver det sparas på administration och en allmän effektivisering på samtliga verksamheter.

De som säger att det bara är att köra på som vanligt, att inga skolor behöver läggas ned eller några förändringar behöver göras är rent ut sagt ohederliga. Varje dag kan vi läsa och höra nyheter om hur hela Sveriges kommuner och regioner står inför samma problem. Vare sig pengar eller personal räcker till. Och Luleå är inget undantag. Styrkan i vårt fall är att vi agerar i tid. Vi gör det medans vi ännu kan bestämma själva och innan det är riktigt allvarlig kris. Men säg att vi skulle fortsätta blunda och skjuta allt som är jobbigt framtid oss. Då blir det inte roligt. Inom kort skulle vi sitta inför faktum att höja skatten med 5000-10000 per år för vanliga löntagare. Då om någon gång skulle det vara motiverar med mycket allvarlig kritik mot kommunens politiker.

Tack och lov är vi inte där och vi ska inte hamna där om Socialdemokraterna får bestämma. Då fortsätter vi ta ansvar och hålla i den positiva utveckling Luleå har med låg arbetslöshet, högt bostadsbyggande och god kvalitet i välfärden. Det tar vi ansvar för här och nu.

Niklas Nordström
Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokrat

Norrbottniabanan

För Norrbotten och norra Sverige är Norrbotniabanan ett av de mest strategiska projekten för regionens framtida utveckling. Med en ny kustjärnväg stärker vi våra industriers möjlighet att transportera och exportera sina produkter och det möjliggör personresor på ett helt nytt sätt. Det stärker möjligheten till arbetspendling och besöksnäringens möjligheter att utvecklas.

För att få,ut det mesta av Norrbotniabanan är det viktigt att den passerar via Kallax Luleå AirPort och därmed dras över vattnet. Frågan är på inget sätt ny som påstås i debatten. Tvärtom har den varit Luleå kommuns position, antagen i politisk enighet i fullmäktige, sedan tio år tillbaka i tiden och regionens tydliga krav i våra dialoger med statens politiker och myndigheter.

Det vore ett historiskt misstag av stora mått om inte de olika trafikslagen knyts ihop. När Botniabanan byggdes missade man chansen att dra järnvägen via flygplatsen såväl i Kramfors som Umeå . Det misstaget får nu bäras för all framtid. Det ska vi inte göra om när nya järnvägen dras till Luleå.

Genom att knyta ihop flyg och järnväg möjliggör vi ett helt annat resande för alla som ska transporteras till och från flygplatsen. Klimatfrågan skärper kraven på att kunna resa med mindre utsläpp av koldioxid. För inresande turister öppnar sig möjligheter att snabbt och enkelt ta sig vidare till andra delar av Norrbotten och norra Sverige och Finland.

Enligt regeringens och Trafikverkets tidplan ska järnvägen nå Skellefteå och trafik vara igång redan 2028. Och enligt regeringens, Centern och Liberalernas överenskommelse ska sedan finansiering för sträckan upp till Luleå säkras. Det är alltså helt centralt att vi fortsätter driva frågan från vår sida i Norrbotten och komma med konkreta förslag för den framtida dragningen av järnvägen.

Hur den tekniska och praktiska lösningen över vattnet från flygplatsen till hamnen kommer se ut kommer Trafikverket och Sjöfartsverket att utreda och återkomma till. I dagsläget är vi dock oerhört nöjda med att staten hört våra krav såväl genom åren som på plats i Almedalen i sommar som gör att vi knyter ihop järnväg med flyg och sjöfart. Det kommer ge goda förutsättningar för norra Sverige i generationer framåt.

Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande Luleå
Helena Stenberg, kommunstyrelsens ordförande Piteå
Claes Nordmark, kommunstyrelsens ordförande Boden
Tommy Nilsson, kommunstyrelsens ordförande Kalix
Tomas Egmark, kommunstyrelsens ordförande Älvsbyn
Anders Öberg, regionråd i opposition Region Norrbotten
Samtliga är socialdemokrater.

Din röst spelar roll

Sveriges inträde i EU 1995 medförde en frisk fläkt av kvinnokraft. Till svensk kommissionär utsåg regeringen en kvinna Anita Gradin. I ministerrådet representerades vi av lika många kvinnor som män. Våra listor till Europavalet varvades av kvinnor och män. I den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet var fyra av sju ledamöter kvinnor.

Sverige var klassat av FN som ett mönsterland när det gäller jämställdhet . ”Sverige är världens mest jämställda land” skrev FN i en rapport.
Den jämställdhetspolitik som socialdemokraterna fört sedan 70-talet i Sverige då med Olof Palme i spetsen, hade gett resultat.

Utskottet för ”Kvinnors rättigheter” bildades 1984 i EU parlamentet. Det är starkt pådrivande när det gäller jämställdhetsfrågor. Under de år vi varit medlemmar i EU har det socialdemokratiska partiet, varit representerat i utskottet och drivit jämställdheten framåt, nu senast av Anna Hedh från Öland.

För oss socialdemokrater är jämställdheten och kvinnors rättigheter en ledstjärna i det politiska arbetet vart vi än verkar, så även i EU. Socialdemokraterna garanterar en bra jämställdhetspolitik.

Grunden för jämställdhet och frihet är rätten till det egna arbetet och rätten till den egna lönen. Kvinnornas Europa är därför ett Europa i arbete. Kampen mot arbetslöshet är grundläggande.
26 miljoner saknar idag jobb i EU och av dessa är 6 miljoner unga. Många arbetslösa lever utan bostad och i fattigdom.

Utstationeringsdirektivet som vi varit med och ta fram gör det nu möjligt att kräva lika lön för så väl utländska som för svenska arbetare som gör samma jobb. Svenska avtal ska gälla alla på svensk arbetsmarknad.

Vi lever i en tid när de högerextrema krafternas inflytande ökar oroväckande i Europa. De finns i både nationella parlamenten liksom EU parlamentet.
De högerextrema krafterna hotar både demokratin och rättsstaten. I många av EUs medlemsländer Polen, Rumänien,Grekland och Italien attackeras demokratin, massmedia och arbetsvillkoren. Vi måste ta kampen mot dessa grupper och värna om demokratin och EUs grundläggande värderingar.
Din röst kan avgöra demokratin i Europa. Nu röstar vi inte om medlemskap, nu röstar vi om EUs värderingar och människosyn..

Den 26 maj går Sverige till val. 7,3 miljoner svenska medborgare ska välja 20 ledamöter till Europaparlamentet.
Din röst spelar roll, den kan avgöra Europas framtid. Gå och rösta!

Birgitta Ahlqvist

Fokus på jämställdheten i Luleå

Kvinnors makt över sina egna liv och över samhället ökar. Fler kvinnor i Luleå både syns och hörs. I Luleå kommun är normen heltid för alla. Det är bra. Men ännu har vi inte nått hela vägen fram. Vi möter fortfarande härskartekniker i sammanträdesrummen. Vi ser fortfarande löneskillnader beroende på kön. Fortfarande är våld i nära relationer tätt sammankopplad med ojämställdheten i samhället. Och det går alldeles för sakta framåt.

Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns. Många kvinnodominerande yrken ligger efter både i lön och villkor. Kvinnor står fortfarande för den största delen av det obetalda arbetet i hemmet och tar ut flest föräldradagar och VAB-dagar. Normen är fortfarande en man, det manliga. Antingen är du företagare eller kvinnlig företagare. Det talas om kvinnligt entreprenörskap, kvinnliga nätverk, kvinnors karriärmöjligheter och så vidare. Och i alla lägen värderas normen, det outtalade manliga högre.

Även män är förlorare i ett ojämställt samhälle. Den manliga normen blir för många män snäv, begränsande och rent av dödlig. Att unga män toppar Sveriges självmordsstatistik är oacceptabelt. Den snedvridna fördelningen av föräldradagar gör inte bara att kvinnormissgynnas i arbetslivet, barn inte får samma nära relation till sina pappor som till sina mammor.

I höstas kom mängder av trakasserier och orättvisor på våra arbetsplatser upp till ytan i samband med #metoo. Den kraften som släpptes lös gav många hopp om stora steg framåt för jämställdheten. Det hoppet känner vi fortfarande. Möjligheterna till förändring har kanske aldrig varit så stora som nu.

Om vi ska bli 10 000 fler Luleåbor och en kommun i tillväxt behöver vi bli ännu mer attraktiva för kvinnor och dessutom bli bättre på att möta unga kvinnors krav och förväntningar på en stad att bo och leva i. Luleå är en trygg stad och en av landets främsta kommuner när det gäller jämställdhet enligt SKL. Det är ingen slump! I Luleå finns många arbetsgivare som skriker efter arbetskraft. Samtidigt har arbetsmarknaden varit ganska smal och könssegregerad. På senare år har det dock växt fram ett starkt engagemang kring att vi tillsammans, kommun, företagare och invånare ska bredda arbetsmarknaden för att bli en mer attraktiv stad att leva i oavsett vem du är.

Socialdemokraterna i Luleå har under en lång tid aktivt arbetat för ökad jämställdhet genomatt integrera jämställdhetsperspektiv på allt vi gör som arbetsgivare, som serviceleverantör och som samhällsbyggare. Låt oss få fortsätta den utvecklingen.

Den kommande mandatperioden vill vi bland annat fortsätta med kraftiga satsningar på kvinnojouren och tjejjouren. Vi vill i bred samverkan arbeta förebyggande för att stoppa alla former av könsrelaterat våld, sexuella övergrepp och trakasserier. Vi vill att alla ska känna sig tryggamed att vistas i offentliga miljöer. Vi kommer aldrig sluta kämpa för ett jämställt Luleå.

Rösta på Socialdemokraterna den 9 september!

Lenita Ericson, kommunalråd
Emmeli Nybom, vice ordf kulturnämnden

Ingen ung ska behöva må dåligt

Hälsan i Sverige är på många sätt bra, men den psykiska ohälsan bland unga ökar och är ett växande problem. Att vända den utvecklingen är en av våra viktigaste samhällsutmaningar och det är en viktig del i arbetet med att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Psykisk ohälsa kan drabba alla, men vi vet att den psykiska ohälsan drabbar de svagaste grupperna i samhället särskilt hårt. Därför är det också en jämlikhetsfråga. En människas bakgrund ska inte vara avgörande när det handlar om att få tillgång till rätt hjälp och behandling för att kunna leva ett bra liv. Men vi ser att det finns brister i dagens system. Allt för många går alldeles för länge utan att få hjälp. Det vill vi förändra och se till att fler får rätt hjälp i tid. Genom tidiga insatser kan också den avancerade psykiatrin avlastas så att de som är i behov av mer avancerad vård och behandling kan få bättre tillgång till den.

Därför förstärker vi det förebyggande arbetet genom satsningar på skolhälsovården och ungdomsmottagningarna samt ger barn- och ungdomspsykiatrin förutsättningar att korta köerna. Samverkan, flexibilitet och anpassning till förändrade och nya behov är och kommer att vara en nyckel för att möta både dagens och morgondagens behov.

Genom appen Ung i Norr kan du som är under 26 år kan besöka ungdomsmottagningen online. Via ett videosamtal kan du ställa frågor om bland annat hälsa, preventivmedel, abort och könssjukdomar. Appen går idag endast att använda i Piteå älvdal men under året påbörjas arbetet med att ge fler unga möjlighet att söka ungdomsmottagningen digitalt och fullt utbyggt ska hela länet omfattas. Det är ett av flera sätt att öka tillgängligheten och minska trösklarna för kontakt med ungdomsmottagningen.

SAM (samverka, agera, motivera) som började som ett projekt i samverkan med ett par kommuner är nu en etablerad arbetsform med goda resultat. Det arbetet fortsätter och utvecklas genom att fler kommuner kopplas på och ges verktyg för att långsiktigt främja ungas psykiska hälsa. Genom ökad samverkan mellan regionen och kommunerna vill vi ta ansvar för att länets unga ska få den bästa hjälpen om de drabbas av psykisk ohälsa. Så bygger vi Norrbotten starkt för framtiden.

Anders Öberg, regionråd (S)
Birgitta Persson, regionrådskandidat (S)
Britta Flinkfeldt, kommunalråd Arjeplog (S)
Lotta Åman, kommunalråd Arvidsjaur (S)
Birgitta Larsson, oppositionsråd Gällivare (S)
Peter Waara, kommunalråd Haparanda (S)
Robert Bernhardsson, kommunalråd Jokkmokk (S)
Tommy Nilsson, kommunalråd Kalix (S)
Kristina Zakrisson, kommunalråd Kiruna (S)
Niklas Nordström, kommunalråd Luleå (S)
Lenita Ericsson, kommunalråd Luleå (S)
Helena Stenberg, kommunalråd Piteå (S)
Anders Lundkvist, kommunalråd Piteå (S)
Helena Öhlund, kommunalråd Älvsbyn (S)
Bengt-Erik Rolfs, oppositionsråd Överkalix (S)
Roland Kemppainen, oppositionsråd Övertorneå (S)

Varning för ryska troll i valrörelsen

Claes Nordmark, kommunalrådskandidat (S) Boden Niklas Nordström, kommunalråd (S) Luleå:

Vi lever i en tid när sociala medier, som Facebook, har stor påverkan på vårt samhälle. Många har sina dagliga kontakter med vänner, bekanta och familjen genom Facebook, får samhällsinformation där och diskuterar det kommande valet där. Det tycker vi är bra, för ju fler och enklare det är att kommunicera med varandra, desto mer binder det samman vårt samhälle och stärker vår demokrati. Det är dock viktigt att vara vaksam på vilken information som delas på sociala medier.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har nyss gått ut med en varning. Ryssland och ryska så kallade ”nättroll”, alltså nätaktivister avlönade av den ryska staten som har skapat falska användarkonton på sociala medier, riktar in sig på att påverka det svenska valet i september. Ryssland vill, enligt MSB, underminera vårt val och stärka populistiska och icke-demokratiska krafter genom att lura oss att tro bland annat att:

  • Sverige är ett land i förfall, där lag och ordning inte upprätthålls
  • Sverige är ett moraliskt dekadent och sekulärt samhälle
  • Sverige styrs av USA och är hemlig medlem i Nato
  • Svenskar är russofober och alla investeringar i försvarssektorn är baserade på påhittade hot från Ryssland

Var därför extra försiktig med att dela länkar och annat som innehåller sådana påståenden – risken är nämligen stor att du gör dig själv till medarbetare med de ryska nättrollen, vilket är precis vad Ryssland vill. När du kommer i kontakt med påståenden som de ovan, fundera först på från vem eller vilken källa påståendet kommer.

För oss som bor i Norrbotten är det dessutom extra viktigt att vi är på vår vakt. Försvarsmakten har många viktiga anläggningar och många anställda i länet. Det finns därför extra stor anledning för främmande makter att följa vad som sker här och skapa kontakt med oss som bor här. Det krävs med andra ord att vi norrbottningar är extra vaksamma kring vad som sker på sociala medier och såklart även vad som sker i den fysiska verkligheten.

Vi ser fram emot ett öppet och demokratiskt val i Sverige den 9 september. Vi vill att det ska vara alla vi som är medborgare här som avgör valet genom en öppen debatt samt genom val baserat på sann information – och inte på påståenden och lögner från ryska nättroll.

Klartecken för Norrbotniabanan!

Regeringens besked – Klartecken för Norrbotniabanan!
Regeringen har fattat ett slutgiltigt beslut om den nationella transportplanen för de kommande tio åren. Det innebär att den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå byggs i ett svep.

– Vi är enormt glada för att bygget äntligen startar. Regeringen ska ha en stor eloge för sitt arbete. Det känns bra att de förstår vikten av att banan byggs, för hela Sverige, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen.

I regeringens förslag föreslås att sträckan mellan Umeå och Dåva ska påbörjas 2018. Därefter fortsätter bygget från Dåva norrut mot Skellefteå så fort som det är möjligt. Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, meddelar att beskedet om en utbyggnad i ett svep upp till Skellefteå är välkommet.

– Enormt glädjande. I förslaget från Trafikverket fanns en risk att projektet skulle stoppas i fyra år för att sedan göra en omstart av banbygget för fjärde gången i projektets historia. Det är nog ingen part intresserad av då det skulle vara ett enormt slöseri med resurser och pengar. Vi fortsätter nu att jobba med lösningar som underlättar för det fortsatta planeringsarbetet, säger Gusten Granström.

Stambanan genom övre Norrland är idag det enda elektrifierade enkelspåret mellan Umeå och Luleå. Här samsas både gods- och persontrafik och kapacitetsbristen är stor. Redan 2012 hade trafiken nått de nivåer som förutsågs år 2020 och i viss mån även prognosen för år 2030.

– För att Sverige ska kunna ta tillvara möjligheterna behövs Norrbotniabanan för att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga, inte enbart för de båda norra länen utan också för Sverige och EU, säger Lorents Burman.

Genom att fatta beslut om att Norrbotniabanans första etapp ska byggas påbörjas den största strukturella förändringen i norra Sverige på över 100 år. Banan kommer att ge både den svenska basindustrin och det svenska näringslivet i norra Sverige ännu bättre möjligheter att bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft. Med utgångspunkt i övre Norrlands platsbundna resurser som mineraler, skog, natur, turism, energi, och rymd, underlättas utvecklingen av nya hållbara industriella lösningar som kan föras ut till en global marknad.

– Näringslivet har varit enormt tydliga i sitt budskap: vi behöver en kapacitetsökning i form av en modern kustjärnväg. Det är enormt viktigt på både kort och medellång sikt. På lite längre sikt behövs också en nordlig öst/västlig järnvägsförbindelse. Detta för att utvecklingen av en storskalig och miljövänlig basindustriutveckling i norra Norge, norra Sverige och norra Finland, ska kunna fortsätta utan hinder, säger Gusten Granström.

– Förståelsen för Norrbotniabanans betydelse växer. Ett kvitto på det är att regeringen begärt att EU ska arbeta för att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Scanmed. Den slutar i dag i Stockholm men regeringen har begärt att den ska förlängas upp till Haparanda-Torneå och Narvik. Det kommer att påverka byggandet av Norrbotniabanan positivt, säger Lorents Burman.

– Nu fortsätter vi vårt informationsarbete för att hela banan till Luleå ska byggas. Vår största utmaning är den stora okunskapen om norra Sverige. Det är lättare att förstå de långa avstånden i norr när man vet att Norrbottens län är tio gånger större än Skånes län och att Västerbotten är lika stort som Danmark. Då är det självklart att knyta samman kustremsan mellan Umeå och Luleå, Sveriges tredje mest tätbefolkade region utanför storstäderna, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen.

Ett samlat grepp för mer jämställdhet

Idag invigs den nya Jämställdhetsmyndigheten i Angered, Göteborg. Den nya myndigheten är viktig för alla i Sverige; från norr till söder, för ung som gammal, för kvinna och man.  Statsminister Stefan Löfven (S) och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) skriver i GP idag:

Ett samlat grepp för mer jämställdhet

Debatt När den nya Jämställdhetsmyndigheten invigs i Angered i dag så innebär det att arbetet med jämställdhetsfrågorna blir både effektivare och mer fokuserat. I stället för tillfälliga satsningar och projekt ska vi få mer samordning och fokus på att skapa långsiktiga förändringar, skriver Stefan Löfven (S) och Åsa Regnér (S).

I dag invigs Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg, en myndighet som länge varit efterfrågad och har ett stort stöd från yrkesverksamma, organisationer och enskilda.
Sverige har kommit en bra bit i jämställdhetsarbetet. Kvinnor och mäns lika möjligheter och rättigheter i samhället är en bärande del av den svenska modellen. Det har varit en lång kamp och den fortsätter i dag: Från engagemanget för kvinnors rösträtt i början av förra seklet, till kampen för rätten till abort och en utbyggd förskola på 1970- och 80-talen. I dag är metoo-uppropen en del av samma rörelse med krav på förändring.

Utveckla den svenska modellen
Vi accepterar inte att utvecklingen mot lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män gör halt. Den svenska modellen med höga jämställdhetsambitioner ska utvecklas, inte avvecklas. Det finns orättfärdiga löneskillnader mellan kvinnor och män, skillnader som också bidrar till kvinnors lägre pensioner. Kvinnor tar ett orimligt stort ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck begränsar friheten för flickor och kvinnor i vårt land.

Jämställdhetsarbetet får inte fastna i projekt.
Det är inte endast en jämställdhetsmyndighet som kan förverkliga målet att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och möjligheter. Den uppgiften är bredare än så. Politik, parterna, det civila samhället och var och en av oss måste bidra för att nå dit. Beslutet att skapa Jämställdhetsmyndigheten, som invigs i Angered i dag, är en viktig pusselbit i ett större arbete som regeringen bedriver. Under våra drygt tre år som regering har vi vidtagit en rad åtgärder:

  • Vi har reformerat föräldraförsäkringen för att underlätta för män och kvinnor att dela på ansvaret för barn.
  • Vårdnadsbidraget, som innebar att främst kvinnor fick bidrag för att vara hemma med sina barn i stället för att arbeta och låta barnen ta del av förskolan, avskaffade vi.
  • Vi har skärpt regler som innebär att arbetsgivare varje år ska kartlägga löneskillnader mellan kvinnor och män. Därigenom blir det möjligt att hitta och rätta till osakliga skillnader.
  • Från och med årsskiftet börjar en stor satsning på förlossningsvården som finns i regeringens budget att gälla.
  • Bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet höjdes vid årsskiftet. 75 procent av de som påverkas av höjningarna är kvinnor.
  • Vi har satsat en miljard kronor för att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Vi har lagt fram en ny sexualbrottslag som bygger på principen om samtycke. Vi föreslår också skärpt straff för grov våldtäkt.

Samla och sprida kunskap
Nu samlar vi kunskap och ansvar för jämställdhetspolitiken hos en myndighet. Arbetet blir mer fokuserat och effektivare. Myndigheten kommer att främja ett systematiskt, sammanhållet och effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken på alla nivåer i samhället, såväl nationellt som regionalt och lokalt. Den ska stödja andra statliga myndigheter i deras arbete och samla och sprida kunskap baserad på forskning och beprövad erfarenhet.
Regeringen har redan gett den nya Jämställdhetsmyndigheten i uppgift att samla och sprida kunskap om sexuella trakasserier efter metoo. Myndigheten har även i uppdrag att se över viktiga jämställdhetsfrågor som tenderar att glömmas bort, till exempel funktionshindrade kvinnors ekonomiska situation.
Regeringen växlar upp arbetet för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv.

Stefan Löfven (S)
statsminister

Åsa Regnér (S)
jämställdhetsminister

 

Nu bryter vi centraliseringsvågen

Civilminister Ardalan Shekarabi och Fredrik Lundh Sammeli, ordförande för Socialdemokraterna Norrbotten i NSD idag:

Var du än bor i Sverige har du rätt att få tillbaka det du förväntar dig av samhället. Därför behöver den statliga servicen förstärkas och fler statliga jobb finnas utanför Stockholm. Regeringen har meddelat att tio nya servicekontor öppnar runt om i Sverige, varav ett i Jokkmokk och ett i Överkalix. Regeringen har också beslutat om fler lokaliseringar av statliga myndigheter utanför Stockholms län, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

En del av regeringens arbete med att stärka den statliga närvaron handlar om att omlokalisera myndigheter från Stockholms län till andra delar av landet. Hittills har elva omlokaliseringar skett, exempelvis Polarforskningssekretariatet till Luleå. Regeringen har också beslutat om att omlokalisera delar av Statens servicecenter till Sollefteå och att lokalisera den nya myndigheten för digitalisering av offentlig sektor till Sundsvall. Det här är ett långsiktigt arbete som kommer att fortsätta.

En annan del av arbetet handlar om att förstärka den statliga servicenärvaron. Vi bygger nu ut de servicekontor som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket idag driver ihop så att de på sikt ska erbjuda fler myndigheters service och från och med 2019 samlas i en gemensam organisation. Men redan här och nu måste den statliga servicen stärkas i områden där den är för låg. Därför har vi gett de tre myndigheterna i uppdrag att innan nästa sommar etablera tio nya servicekontor, i socialt utsatta områden och i landsbygdsregioner som saknar servicekontor. Nyligen meddelade regeringen att två av dessa kontor kommer att öppnas i Norrbotten, ett i Jokkmokk och ett i Överkalix.

Det är smart politik, inte bara för att fler människor får möjlighet att träffa myndighetspersonal på plats när de behöver. Utan också för att vi vet att den statliga närvaron är nära sammankopplad med människors tillit till det offentliga och sammanhållningen människor emellan. I decennier har intresset för frågan om statlig service och statlig närvaro varit svalt, för att inte säga obefintligt. Tidigare var det närmast en självklarhet att nya myndigheter skulle hamna i Stockholm, och från mindre orter försvann statliga jobb. Den inställningen finns kvar på sina håll. Från företrädare för moderaterna har vi hört att partiet inte tror på omlokaliseringspolitiken och Jimmie Åkesson (SD) har sagt att han vill behålla koncentrationen av statliga myndigheter i Stockholmsområdet.
Efter allt för lång tid av ointresse behövs en rivstart, och därför tar den här regeringen krafttag för att bryta centraliseringsvågen. Så stärker vi Sverige och den svenska modellen.

Ardalan Shekarabi, civilminister (S)
Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Socialdemokraterna Norrbotten