Information om skolan av Emma Engelmark

Kära partivänner, sommaren närmar sig och det känns underbart med lite sol och värme efter den långa vintern i pandemins tecken. Inom skolan är det full fart inför sommarlovet och allt som ska avslutas och färdigställas innan dess. Lärarna arbetar för högtryck och eleverna är förväntansfulla. Eftersom vi fortfarande lever i en pandemi så sker alla avslutningar på skolor och förskolor utan föräldrar och anhöriga. Det kan verka tråkigt och annorlunda men ur ett jämlikhetsperspektiv är det bra. Eftersom jag har fyra barn och har varit på flera avslutningar så har det gjort mig ont att se att en del barn inte har föräldrar eller anhöriga som står utanför med blommor och presenter. En del har föräldrar som kanske inte kommer ifrån sina arbeten och en del har andra skäl. Det skär i hjärtat när jag sett besvikelsen och utanförskapet i deras ögon och tur nog är personalen fantastiska och tar extra hand om dessa barn.

Därav tycker jag att det borde vara så här alla. Fira att skolåret är slut kan göras sen, hemma.

Nästa vecka ska vi äntligen genomföra de första samtalen med föräldrarna i de områden som vi ska utreda. Efter folkomröstningen lovade vi att genomföra samtal med föräldrar, personal och elevråd inom respektive område som vi ska se över. De områden som ska ses över är Gammelstad, Notviken, Centrum och Bergnäset. Det ska bli så spännande att i ett tidigt skede berätta det vi vet idag och ta in synpunkter, funderingar, oro, medskick och svara på de frågor vi kan just nu. Att möta och träffa Lulebor är så roligt. Det är det som är politik, att ta in, lyssna och möta det behov som finns i Luleå. Jag vill inte driva frågor och förändringar som jag tror det finns ett behov av. Det ska vara på riktigt. Föräldrar, elever och personal ska känna igen sig. Sedan finns det en verklighet att förhålla sig till. Skollagen, resurser, behörig personal och fastighetsbeståndets skick och volym.

Inom varje område är det ca 1500 föräldrar som är inbjudna. Eftersom det är ett politiskt samtal är det vi politiker i Barn och utbildningsnämnden som leder samtalet. Vi har som ni vet fått tydlig kritik för att vi inte informerat i tid, lyssnat och varit transparanta. Jag kan själv relatera till det då jag också tycker att just ovisshet är oerhört frustrerande vid förändring. Det väcker frågor och oro och framförallt när det gäller ens barn. Det jag önskar och hoppas att jag/vi kan förmedla att vi gör så gott vi kan. Det här är ett nytt koncept och det finns säkerligen en hel del vi kan förbättra och då gör vi det eftersom. Det vi ska informera om är hur förutsättningarna ser ut för varje område och hur arbetet ska fortgå samt tidsplanen. Det finns även åtgärder som behöver göras innan utredningen är färdig. Allting kan inte vänta tills utredningarna är färdiga då verksamheten fortgå och arbetsmiljön måste vara bra hela tiden. Exempel på detta kan vara att förstärka en vägg, utöka platser för måltider och säkerligen fler åtgärder.

Det viktiga är att förklara att vi inte föregår utredningarna utan att det är nödvändiga åtgärder som inte kan vänta. Media är också inbjudna och vi kommer, om de som deltar tycker att det är känns bra, spela in samtalen för att de ska finnas kvar på kommunens hemsida. Vi börjar med Gammelstad på måndag och sedan är det tisdag Notviken, onsdag Centrum och avslutningsvis torsdag Bergnäset. Till hösten fortsätter vi med fler samtal med föräldrarna samt att vi även kommer att bjuda in personalen och elevråden.

Informationen som gått ut till föräldrarna ser ut så här:

Påminnelse om samtal med barn- och utbildningsnämnden angående den kommande utredningen av skolstrukturen. 

kl 18-19, håller ordförande tillsammans med ledamöter i nämnden en presentation om kommande utredning och vilka förutsättningar som gäller. Under mötet finns det möjlighet att ställa frågor i chatten som besvaras allt eftersom.

Kl 19-20 finns det möjlighet till samtal med politikerna i nämnden.

Varmt välkommen hälsar

Barn- och utbildningsnämnden

Är det någon förälder som ni känner som inte tagit del av detta eller missat informationen så hör av er till mig så ordnar vi det. Har ni medskick eller frågor till mig inför detta så ring, maila eller smsa. Jag vill veta vad ni tycker och sprid gärna informationen.

Jag önskar er fina, soliga dagar och att vi alla håller oss friska och krya.

Med vänlig hälsning, Emma Engelmark

Ordförande Barn och utbildningsnämnden

Ett samhälle där alla får vara med, inte bara några få.

1 maj är dagen då arbetarrörelsen gemensamt demonstrerar i protest mot samhällets orättvisor I år demonstrerar vi under parollen ”Välfärden först”. När jag gjorde min första skoldebatt som ung SSUare fick jag frågan: ”Vad är välfärd?” Jag tyckte det var fruktansvärt svårt att komma med ett kort svar på den frågan och skämdes eftersom att den moderata motdebattören snabbt svarade ”Vård, skola, omsorg och möjligen rättssystemet”.

Idag inser jag att det var väldigt klokt av mig att se komplexiteten i frågan för jag ser att synen på vad välfärd innebär är kanske den största skiljelinjen i svensk politik. Jag tror också att många socialdemokrater ibland också behöver påminna sig om vad vi egentligen menar med välfärd. Därför tycker jag att det är extra viktigt att vi i år demonstrerar under parollen ”Välfärden först”. Välfärden handlar om allas möjlighet tillfredsställande levnadsstandard, hälsa, arbete, utbildning och bildning. För socialdemokrater är inte välfärden målet utan verktyget för att uppnå ett samhälle där alla, oavsett grundförutsättningar ska ha lika möjligheter att forma sina egna liv och sitt eget självförverkligande.

Därför är idrott, föräldraledighet, sjukförsäkring, sjukvård, omsorg, utbildning, kultur och trygghet vid arbetslöshet lika självklara delar av välfärden. Även om några områden av uppenbara skäl ska ha mest resurser för att de är de mest grundläggande så är alla fortfarande självklara delar för att åstadkomma det samhälle vi tror på. Vi tror på det för att vi är helt övertygande om att samhället tjänar på att ta hand om alla och inte bara några få när tittar på både människovärde och samhällsekonomisk effekt på slutraden.

Högern har ändrat sin retorik men inte grunden. Genom att reducera välfärden till det mest basala lägger det också grunden till att ifrågasätta vem som ska få ta del av den. Därför kommer jag att protestera för att flerbarnstillägget ska finnas kvar. Både i form av barnbidrag och studiebidrag, för jag anser att det är självklart att vi ska försöka ge barn goda livsvillkor som möjligt oavsett föräldrarnas inkomst.

Jag protesterar mot att otrygga anställningsformer har gett en stor ekonomisk otrygghet för så många, särskilt unga, under pandemin och att a-kassan försämrats.

Jag protesterar mot att det ska krävas så många kvinnomord samtidigt för att mäns våld mot kvinnor ska hamna högt upp på agendan för alla partier när det är ett samhällsproblem som vi alla har någon i vår absoluta närhet som upplevt.

Jag protesterar för att vi tillsammans måste engagera oss för att skapa bättre levnadsvillkor för alla de som har haft en svår och isolerad tillvaro under pandemin och för att vi måste bli bättre på att ge alla de som tagit hand om sjuka och äldre bättre arbetsvillkor. Vi demonstrerar digitalt i år för att vår övertygelse är att vi kan skapa ett samhälle med framtidstro där alla får vara med, inte bara några få.

Ansvarsfull ekonomisk politik

Jag uppskattar att vi har aktiva medborgare som bryr sig om Luleå. Det är vårt gemensamma ansvar att vi ser till att den positiva utvecklingen håller i sig med ett Luleå som välkomnar fler människor, där bostadsbyggandet tagit fart, fler har ett arbete och att vi lämnar en långsiktigt hållbar ekonomi till nästa generation. Jag förstår att en del Luleåbor är undrande till att vi måste ta en del beslut som är negativa och upprör.

Luleå delar samma situation som många kommuner runt om i Sverige med allt större behov av att sköta sina fastigheter som skolor och äldreboenden. Eller underhålla gator och vägar. Eller det orimliga vi ser här i Luleå att vi har skollokaler för 2000 fler elever än vi faktiskt har. Eller att kommunen förbrukar mer än sina intäkter, 103% av skatter och statsbidrag.

Genom åren har vi läst och hört om skolnedläggningar och likande beslut i våra grannkommuner. Många andra kommuner i Sverige, för att inte säga alla, har gjort det som vi nu måste göra. Det är på inget sätt försvarbart att strunta i att ta ansvar för en kommuns ekonomi om man tagit på sig rollen som politiker.

Socialdemokraterna är helt klara över att om vi ska trygga välfärden för våra barn och äldre måste vi se till att pengarna räcker till och att vi inte skjuter framför oss nödvändiga beslut. Är det någon som tror att det är drömmen för en politiker att lägga ned en skola? Nej skulle de flesta svara efter att ha tänkt efter. Men ibland måste det göras när kostnaderna för lokaler är på tok för höga och lärarbristen är ett faktum. Då måste vi kraftsamla och se till att skolan också framöver håller god kvalitet och ger våra barn den bästa utbildningen. Personal går före lokaler i den politik vi lagt fast. Även det skulle jag tro de allra flesta instämmer i.

Spara på annat säger en del. Hur då? 70% av kommunens budget är personal. 15% är lokaler och resterande 15% är övriga kostnader som snöröjning, städning av gator och parker, kultur, bibliotek, stöd till föreningslivet, idrottsanläggningar och friluftsliv med mera. Ska vi värna personalen finns inte så mycket annat att göra än att spara på lokaler. Det är där pengarna finns. Utöver det sparas på administration och en allmän effektivisering på samtliga verksamheter.

De som säger att det bara är att köra på som vanligt, att inga skolor behöver läggas ned eller några förändringar behöver göras är rent ut sagt ohederliga. Varje dag kan vi läsa och höra nyheter om hur hela Sveriges kommuner och regioner står inför samma problem. Vare sig pengar eller personal räcker till. Och Luleå är inget undantag. Styrkan i vårt fall är att vi agerar i tid. Vi gör det medans vi ännu kan bestämma själva och innan det är riktigt allvarlig kris. Men säg att vi skulle fortsätta blunda och skjuta allt som är jobbigt framtid oss. Då blir det inte roligt. Inom kort skulle vi sitta inför faktum att höja skatten med 5000-10000 per år för vanliga löntagare. Då om någon gång skulle det vara motiverar med mycket allvarlig kritik mot kommunens politiker.

Tack och lov är vi inte där och vi ska inte hamna där om Socialdemokraterna får bestämma. Då fortsätter vi ta ansvar och hålla i den positiva utveckling Luleå har med låg arbetslöshet, högt bostadsbyggande och god kvalitet i välfärden. Det tar vi ansvar för här och nu.

Niklas Nordström
Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokrat

Norrbottniabanan

För Norrbotten och norra Sverige är Norrbotniabanan ett av de mest strategiska projekten för regionens framtida utveckling. Med en ny kustjärnväg stärker vi våra industriers möjlighet att transportera och exportera sina produkter och det möjliggör personresor på ett helt nytt sätt. Det stärker möjligheten till arbetspendling och besöksnäringens möjligheter att utvecklas.

För att få,ut det mesta av Norrbotniabanan är det viktigt att den passerar via Kallax Luleå AirPort och därmed dras över vattnet. Frågan är på inget sätt ny som påstås i debatten. Tvärtom har den varit Luleå kommuns position, antagen i politisk enighet i fullmäktige, sedan tio år tillbaka i tiden och regionens tydliga krav i våra dialoger med statens politiker och myndigheter.

Det vore ett historiskt misstag av stora mått om inte de olika trafikslagen knyts ihop. När Botniabanan byggdes missade man chansen att dra järnvägen via flygplatsen såväl i Kramfors som Umeå . Det misstaget får nu bäras för all framtid. Det ska vi inte göra om när nya järnvägen dras till Luleå.

Genom att knyta ihop flyg och järnväg möjliggör vi ett helt annat resande för alla som ska transporteras till och från flygplatsen. Klimatfrågan skärper kraven på att kunna resa med mindre utsläpp av koldioxid. För inresande turister öppnar sig möjligheter att snabbt och enkelt ta sig vidare till andra delar av Norrbotten och norra Sverige och Finland.

Enligt regeringens och Trafikverkets tidplan ska järnvägen nå Skellefteå och trafik vara igång redan 2028. Och enligt regeringens, Centern och Liberalernas överenskommelse ska sedan finansiering för sträckan upp till Luleå säkras. Det är alltså helt centralt att vi fortsätter driva frågan från vår sida i Norrbotten och komma med konkreta förslag för den framtida dragningen av järnvägen.

Hur den tekniska och praktiska lösningen över vattnet från flygplatsen till hamnen kommer se ut kommer Trafikverket och Sjöfartsverket att utreda och återkomma till. I dagsläget är vi dock oerhört nöjda med att staten hört våra krav såväl genom åren som på plats i Almedalen i sommar som gör att vi knyter ihop järnväg med flyg och sjöfart. Det kommer ge goda förutsättningar för norra Sverige i generationer framåt.

Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande Luleå
Helena Stenberg, kommunstyrelsens ordförande Piteå
Claes Nordmark, kommunstyrelsens ordförande Boden
Tommy Nilsson, kommunstyrelsens ordförande Kalix
Tomas Egmark, kommunstyrelsens ordförande Älvsbyn
Anders Öberg, regionråd i opposition Region Norrbotten
Samtliga är socialdemokrater.

Din röst spelar roll

Sveriges inträde i EU 1995 medförde en frisk fläkt av kvinnokraft. Till svensk kommissionär utsåg regeringen en kvinna Anita Gradin. I ministerrådet representerades vi av lika många kvinnor som män. Våra listor till Europavalet varvades av kvinnor och män. I den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet var fyra av sju ledamöter kvinnor.

Sverige var klassat av FN som ett mönsterland när det gäller jämställdhet . ”Sverige är världens mest jämställda land” skrev FN i en rapport.
Den jämställdhetspolitik som socialdemokraterna fört sedan 70-talet i Sverige då med Olof Palme i spetsen, hade gett resultat.

Utskottet för ”Kvinnors rättigheter” bildades 1984 i EU parlamentet. Det är starkt pådrivande när det gäller jämställdhetsfrågor. Under de år vi varit medlemmar i EU har det socialdemokratiska partiet, varit representerat i utskottet och drivit jämställdheten framåt, nu senast av Anna Hedh från Öland.

För oss socialdemokrater är jämställdheten och kvinnors rättigheter en ledstjärna i det politiska arbetet vart vi än verkar, så även i EU. Socialdemokraterna garanterar en bra jämställdhetspolitik.

Grunden för jämställdhet och frihet är rätten till det egna arbetet och rätten till den egna lönen. Kvinnornas Europa är därför ett Europa i arbete. Kampen mot arbetslöshet är grundläggande.
26 miljoner saknar idag jobb i EU och av dessa är 6 miljoner unga. Många arbetslösa lever utan bostad och i fattigdom.

Utstationeringsdirektivet som vi varit med och ta fram gör det nu möjligt att kräva lika lön för så väl utländska som för svenska arbetare som gör samma jobb. Svenska avtal ska gälla alla på svensk arbetsmarknad.

Vi lever i en tid när de högerextrema krafternas inflytande ökar oroväckande i Europa. De finns i både nationella parlamenten liksom EU parlamentet.
De högerextrema krafterna hotar både demokratin och rättsstaten. I många av EUs medlemsländer Polen, Rumänien,Grekland och Italien attackeras demokratin, massmedia och arbetsvillkoren. Vi måste ta kampen mot dessa grupper och värna om demokratin och EUs grundläggande värderingar.
Din röst kan avgöra demokratin i Europa. Nu röstar vi inte om medlemskap, nu röstar vi om EUs värderingar och människosyn..

Den 26 maj går Sverige till val. 7,3 miljoner svenska medborgare ska välja 20 ledamöter till Europaparlamentet.
Din röst spelar roll, den kan avgöra Europas framtid. Gå och rösta!

Birgitta Ahlqvist

Fokus på jämställdheten i Luleå

Kvinnors makt över sina egna liv och över samhället ökar. Fler kvinnor i Luleå både syns och hörs. I Luleå kommun är normen heltid för alla. Det är bra. Men ännu har vi inte nått hela vägen fram. Vi möter fortfarande härskartekniker i sammanträdesrummen. Vi ser fortfarande löneskillnader beroende på kön. Fortfarande är våld i nära relationer tätt sammankopplad med ojämställdheten i samhället. Och det går alldeles för sakta framåt.

Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns. Många kvinnodominerande yrken ligger efter både i lön och villkor. Kvinnor står fortfarande för den största delen av det obetalda arbetet i hemmet och tar ut flest föräldradagar och VAB-dagar. Normen är fortfarande en man, det manliga. Antingen är du företagare eller kvinnlig företagare. Det talas om kvinnligt entreprenörskap, kvinnliga nätverk, kvinnors karriärmöjligheter och så vidare. Och i alla lägen värderas normen, det outtalade manliga högre.

Även män är förlorare i ett ojämställt samhälle. Den manliga normen blir för många män snäv, begränsande och rent av dödlig. Att unga män toppar Sveriges självmordsstatistik är oacceptabelt. Den snedvridna fördelningen av föräldradagar gör inte bara att kvinnormissgynnas i arbetslivet, barn inte får samma nära relation till sina pappor som till sina mammor.

I höstas kom mängder av trakasserier och orättvisor på våra arbetsplatser upp till ytan i samband med #metoo. Den kraften som släpptes lös gav många hopp om stora steg framåt för jämställdheten. Det hoppet känner vi fortfarande. Möjligheterna till förändring har kanske aldrig varit så stora som nu.

Om vi ska bli 10 000 fler Luleåbor och en kommun i tillväxt behöver vi bli ännu mer attraktiva för kvinnor och dessutom bli bättre på att möta unga kvinnors krav och förväntningar på en stad att bo och leva i. Luleå är en trygg stad och en av landets främsta kommuner när det gäller jämställdhet enligt SKL. Det är ingen slump! I Luleå finns många arbetsgivare som skriker efter arbetskraft. Samtidigt har arbetsmarknaden varit ganska smal och könssegregerad. På senare år har det dock växt fram ett starkt engagemang kring att vi tillsammans, kommun, företagare och invånare ska bredda arbetsmarknaden för att bli en mer attraktiv stad att leva i oavsett vem du är.

Socialdemokraterna i Luleå har under en lång tid aktivt arbetat för ökad jämställdhet genomatt integrera jämställdhetsperspektiv på allt vi gör som arbetsgivare, som serviceleverantör och som samhällsbyggare. Låt oss få fortsätta den utvecklingen.

Den kommande mandatperioden vill vi bland annat fortsätta med kraftiga satsningar på kvinnojouren och tjejjouren. Vi vill i bred samverkan arbeta förebyggande för att stoppa alla former av könsrelaterat våld, sexuella övergrepp och trakasserier. Vi vill att alla ska känna sig tryggamed att vistas i offentliga miljöer. Vi kommer aldrig sluta kämpa för ett jämställt Luleå.

Rösta på Socialdemokraterna den 9 september!

Lenita Ericson, kommunalråd
Emmeli Nybom, vice ordf kulturnämnden

Ingen ung ska behöva må dåligt

Hälsan i Sverige är på många sätt bra, men den psykiska ohälsan bland unga ökar och är ett växande problem. Att vända den utvecklingen är en av våra viktigaste samhällsutmaningar och det är en viktig del i arbetet med att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Psykisk ohälsa kan drabba alla, men vi vet att den psykiska ohälsan drabbar de svagaste grupperna i samhället särskilt hårt. Därför är det också en jämlikhetsfråga. En människas bakgrund ska inte vara avgörande när det handlar om att få tillgång till rätt hjälp och behandling för att kunna leva ett bra liv. Men vi ser att det finns brister i dagens system. Allt för många går alldeles för länge utan att få hjälp. Det vill vi förändra och se till att fler får rätt hjälp i tid. Genom tidiga insatser kan också den avancerade psykiatrin avlastas så att de som är i behov av mer avancerad vård och behandling kan få bättre tillgång till den.

Därför förstärker vi det förebyggande arbetet genom satsningar på skolhälsovården och ungdomsmottagningarna samt ger barn- och ungdomspsykiatrin förutsättningar att korta köerna. Samverkan, flexibilitet och anpassning till förändrade och nya behov är och kommer att vara en nyckel för att möta både dagens och morgondagens behov.

Genom appen Ung i Norr kan du som är under 26 år kan besöka ungdomsmottagningen online. Via ett videosamtal kan du ställa frågor om bland annat hälsa, preventivmedel, abort och könssjukdomar. Appen går idag endast att använda i Piteå älvdal men under året påbörjas arbetet med att ge fler unga möjlighet att söka ungdomsmottagningen digitalt och fullt utbyggt ska hela länet omfattas. Det är ett av flera sätt att öka tillgängligheten och minska trösklarna för kontakt med ungdomsmottagningen.

SAM (samverka, agera, motivera) som började som ett projekt i samverkan med ett par kommuner är nu en etablerad arbetsform med goda resultat. Det arbetet fortsätter och utvecklas genom att fler kommuner kopplas på och ges verktyg för att långsiktigt främja ungas psykiska hälsa. Genom ökad samverkan mellan regionen och kommunerna vill vi ta ansvar för att länets unga ska få den bästa hjälpen om de drabbas av psykisk ohälsa. Så bygger vi Norrbotten starkt för framtiden.

Anders Öberg, regionråd (S)
Birgitta Persson, regionrådskandidat (S)
Britta Flinkfeldt, kommunalråd Arjeplog (S)
Lotta Åman, kommunalråd Arvidsjaur (S)
Birgitta Larsson, oppositionsråd Gällivare (S)
Peter Waara, kommunalråd Haparanda (S)
Robert Bernhardsson, kommunalråd Jokkmokk (S)
Tommy Nilsson, kommunalråd Kalix (S)
Kristina Zakrisson, kommunalråd Kiruna (S)
Niklas Nordström, kommunalråd Luleå (S)
Lenita Ericsson, kommunalråd Luleå (S)
Helena Stenberg, kommunalråd Piteå (S)
Anders Lundkvist, kommunalråd Piteå (S)
Helena Öhlund, kommunalråd Älvsbyn (S)
Bengt-Erik Rolfs, oppositionsråd Överkalix (S)
Roland Kemppainen, oppositionsråd Övertorneå (S)

Varning för ryska troll i valrörelsen

Claes Nordmark, kommunalrådskandidat (S) Boden Niklas Nordström, kommunalråd (S) Luleå:

Vi lever i en tid när sociala medier, som Facebook, har stor påverkan på vårt samhälle. Många har sina dagliga kontakter med vänner, bekanta och familjen genom Facebook, får samhällsinformation där och diskuterar det kommande valet där. Det tycker vi är bra, för ju fler och enklare det är att kommunicera med varandra, desto mer binder det samman vårt samhälle och stärker vår demokrati. Det är dock viktigt att vara vaksam på vilken information som delas på sociala medier.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har nyss gått ut med en varning. Ryssland och ryska så kallade ”nättroll”, alltså nätaktivister avlönade av den ryska staten som har skapat falska användarkonton på sociala medier, riktar in sig på att påverka det svenska valet i september. Ryssland vill, enligt MSB, underminera vårt val och stärka populistiska och icke-demokratiska krafter genom att lura oss att tro bland annat att:

  • Sverige är ett land i förfall, där lag och ordning inte upprätthålls
  • Sverige är ett moraliskt dekadent och sekulärt samhälle
  • Sverige styrs av USA och är hemlig medlem i Nato
  • Svenskar är russofober och alla investeringar i försvarssektorn är baserade på påhittade hot från Ryssland

Var därför extra försiktig med att dela länkar och annat som innehåller sådana påståenden – risken är nämligen stor att du gör dig själv till medarbetare med de ryska nättrollen, vilket är precis vad Ryssland vill. När du kommer i kontakt med påståenden som de ovan, fundera först på från vem eller vilken källa påståendet kommer.

För oss som bor i Norrbotten är det dessutom extra viktigt att vi är på vår vakt. Försvarsmakten har många viktiga anläggningar och många anställda i länet. Det finns därför extra stor anledning för främmande makter att följa vad som sker här och skapa kontakt med oss som bor här. Det krävs med andra ord att vi norrbottningar är extra vaksamma kring vad som sker på sociala medier och såklart även vad som sker i den fysiska verkligheten.

Vi ser fram emot ett öppet och demokratiskt val i Sverige den 9 september. Vi vill att det ska vara alla vi som är medborgare här som avgör valet genom en öppen debatt samt genom val baserat på sann information – och inte på påståenden och lögner från ryska nättroll.

Klartecken för Norrbotniabanan!

Regeringens besked – Klartecken för Norrbotniabanan!
Regeringen har fattat ett slutgiltigt beslut om den nationella transportplanen för de kommande tio åren. Det innebär att den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå byggs i ett svep.

– Vi är enormt glada för att bygget äntligen startar. Regeringen ska ha en stor eloge för sitt arbete. Det känns bra att de förstår vikten av att banan byggs, för hela Sverige, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen.

I regeringens förslag föreslås att sträckan mellan Umeå och Dåva ska påbörjas 2018. Därefter fortsätter bygget från Dåva norrut mot Skellefteå så fort som det är möjligt. Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, meddelar att beskedet om en utbyggnad i ett svep upp till Skellefteå är välkommet.

– Enormt glädjande. I förslaget från Trafikverket fanns en risk att projektet skulle stoppas i fyra år för att sedan göra en omstart av banbygget för fjärde gången i projektets historia. Det är nog ingen part intresserad av då det skulle vara ett enormt slöseri med resurser och pengar. Vi fortsätter nu att jobba med lösningar som underlättar för det fortsatta planeringsarbetet, säger Gusten Granström.

Stambanan genom övre Norrland är idag det enda elektrifierade enkelspåret mellan Umeå och Luleå. Här samsas både gods- och persontrafik och kapacitetsbristen är stor. Redan 2012 hade trafiken nått de nivåer som förutsågs år 2020 och i viss mån även prognosen för år 2030.

– För att Sverige ska kunna ta tillvara möjligheterna behövs Norrbotniabanan för att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga, inte enbart för de båda norra länen utan också för Sverige och EU, säger Lorents Burman.

Genom att fatta beslut om att Norrbotniabanans första etapp ska byggas påbörjas den största strukturella förändringen i norra Sverige på över 100 år. Banan kommer att ge både den svenska basindustrin och det svenska näringslivet i norra Sverige ännu bättre möjligheter att bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft. Med utgångspunkt i övre Norrlands platsbundna resurser som mineraler, skog, natur, turism, energi, och rymd, underlättas utvecklingen av nya hållbara industriella lösningar som kan föras ut till en global marknad.

– Näringslivet har varit enormt tydliga i sitt budskap: vi behöver en kapacitetsökning i form av en modern kustjärnväg. Det är enormt viktigt på både kort och medellång sikt. På lite längre sikt behövs också en nordlig öst/västlig järnvägsförbindelse. Detta för att utvecklingen av en storskalig och miljövänlig basindustriutveckling i norra Norge, norra Sverige och norra Finland, ska kunna fortsätta utan hinder, säger Gusten Granström.

– Förståelsen för Norrbotniabanans betydelse växer. Ett kvitto på det är att regeringen begärt att EU ska arbeta för att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Scanmed. Den slutar i dag i Stockholm men regeringen har begärt att den ska förlängas upp till Haparanda-Torneå och Narvik. Det kommer att påverka byggandet av Norrbotniabanan positivt, säger Lorents Burman.

– Nu fortsätter vi vårt informationsarbete för att hela banan till Luleå ska byggas. Vår största utmaning är den stora okunskapen om norra Sverige. Det är lättare att förstå de långa avstånden i norr när man vet att Norrbottens län är tio gånger större än Skånes län och att Västerbotten är lika stort som Danmark. Då är det självklart att knyta samman kustremsan mellan Umeå och Luleå, Sveriges tredje mest tätbefolkade region utanför storstäderna, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen.

Ett samlat grepp för mer jämställdhet

Idag invigs den nya Jämställdhetsmyndigheten i Angered, Göteborg. Den nya myndigheten är viktig för alla i Sverige; från norr till söder, för ung som gammal, för kvinna och man.  Statsminister Stefan Löfven (S) och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) skriver i GP idag:

Ett samlat grepp för mer jämställdhet

Debatt När den nya Jämställdhetsmyndigheten invigs i Angered i dag så innebär det att arbetet med jämställdhetsfrågorna blir både effektivare och mer fokuserat. I stället för tillfälliga satsningar och projekt ska vi få mer samordning och fokus på att skapa långsiktiga förändringar, skriver Stefan Löfven (S) och Åsa Regnér (S).

I dag invigs Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg, en myndighet som länge varit efterfrågad och har ett stort stöd från yrkesverksamma, organisationer och enskilda.
Sverige har kommit en bra bit i jämställdhetsarbetet. Kvinnor och mäns lika möjligheter och rättigheter i samhället är en bärande del av den svenska modellen. Det har varit en lång kamp och den fortsätter i dag: Från engagemanget för kvinnors rösträtt i början av förra seklet, till kampen för rätten till abort och en utbyggd förskola på 1970- och 80-talen. I dag är metoo-uppropen en del av samma rörelse med krav på förändring.

Utveckla den svenska modellen
Vi accepterar inte att utvecklingen mot lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män gör halt. Den svenska modellen med höga jämställdhetsambitioner ska utvecklas, inte avvecklas. Det finns orättfärdiga löneskillnader mellan kvinnor och män, skillnader som också bidrar till kvinnors lägre pensioner. Kvinnor tar ett orimligt stort ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck begränsar friheten för flickor och kvinnor i vårt land.

Jämställdhetsarbetet får inte fastna i projekt.
Det är inte endast en jämställdhetsmyndighet som kan förverkliga målet att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och möjligheter. Den uppgiften är bredare än så. Politik, parterna, det civila samhället och var och en av oss måste bidra för att nå dit. Beslutet att skapa Jämställdhetsmyndigheten, som invigs i Angered i dag, är en viktig pusselbit i ett större arbete som regeringen bedriver. Under våra drygt tre år som regering har vi vidtagit en rad åtgärder:

  • Vi har reformerat föräldraförsäkringen för att underlätta för män och kvinnor att dela på ansvaret för barn.
  • Vårdnadsbidraget, som innebar att främst kvinnor fick bidrag för att vara hemma med sina barn i stället för att arbeta och låta barnen ta del av förskolan, avskaffade vi.
  • Vi har skärpt regler som innebär att arbetsgivare varje år ska kartlägga löneskillnader mellan kvinnor och män. Därigenom blir det möjligt att hitta och rätta till osakliga skillnader.
  • Från och med årsskiftet börjar en stor satsning på förlossningsvården som finns i regeringens budget att gälla.
  • Bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet höjdes vid årsskiftet. 75 procent av de som påverkas av höjningarna är kvinnor.
  • Vi har satsat en miljard kronor för att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Vi har lagt fram en ny sexualbrottslag som bygger på principen om samtycke. Vi föreslår också skärpt straff för grov våldtäkt.

Samla och sprida kunskap
Nu samlar vi kunskap och ansvar för jämställdhetspolitiken hos en myndighet. Arbetet blir mer fokuserat och effektivare. Myndigheten kommer att främja ett systematiskt, sammanhållet och effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken på alla nivåer i samhället, såväl nationellt som regionalt och lokalt. Den ska stödja andra statliga myndigheter i deras arbete och samla och sprida kunskap baserad på forskning och beprövad erfarenhet.
Regeringen har redan gett den nya Jämställdhetsmyndigheten i uppgift att samla och sprida kunskap om sexuella trakasserier efter metoo. Myndigheten har även i uppdrag att se över viktiga jämställdhetsfrågor som tenderar att glömmas bort, till exempel funktionshindrade kvinnors ekonomiska situation.
Regeringen växlar upp arbetet för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv.

Stefan Löfven (S)
statsminister

Åsa Regnér (S)
jämställdhetsminister