Jag tror på ökad jämlikhet och jag tror att politiken kan och ska utjämna skillnader mellan människor

Vi kan konstatera att det finns ibland uppfriskande och ibland sorgliga, men väl tydliga skiljelinjer mellan partierna i vår respektive syn på hur Luleå ska styras framåt.

För det är ju så, att även om politik handlar om att hitta samförstånd och nå överenskommelser så handlar det också om att visa på skillnader mellan olika partier. Inte bara i enskilda sakfrågor utan där vi faktiskt bottnar i vår övertygelse om hur samhället ska organiseras.

Jag tror på ökad jämlikhet och jag tror att politiken kan och ska utjämna skillnader mellan människor.

Jag tror inte att ökad jämlikhet skapas genom att släppa in privata aktörer i äldreomsorgen. Jag tror det skapar ökad valfrihet men inte att det skapar ökad jämlikhet.

Jag tror inte att en nedläggning av kommunens arbetsmarknadsförvaltning kommer att bidra till att öka jämlikheten mellan kommunens invånare utan tvärtom till att lämna några bakom.

Jag tror inte att de demografiska utmaningar Luleå står inför kommer att bli lättare att tackla om vi skär ner på alla insatser för att öka Luleås attraktionskraft till förmån för de så kallade kärnverksamheterna.

För det är ju det där med jämlikheten som är kärnfrågan. Att alla ungar ska kunna unna sig att drömma stort. Att skolan ska vara kompensatorisk och klara av att utjämna socioekonomiska skillnader. Att vården och omsorgen av våra äldre ska ges efter behov och inte efter betalförmåga. Att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas så att det inte ska kunna skilja sex år i medellivslängd mellan en person som är högutbildad och en som är lågutbildad. För det är ju helt orimligt, så kan vi inte ha det.

Möjligheten till en meningsfull fritid inte ska avgöras av dina föräldrars utbildningsbakgrund. Alla ungar ska få lära sig att spela ett instrument eller utrycka sig via teater eller dans genom att kulturskolan är kostnadsfri. Det är en stark jämlikhetspolitik för mig.

I inlägg efter inlägg från talarstolen har vi kunnat höra oppositionen säga att det behövs ett nytt ledarskap för Luleå. Att majoriteten är tondöva, inte lyssnar på kommunens invånare, inte visar respekt och är oäkta, någon uttryckte till och med med att vi skulle vara någon slags kommunal diktatur.

Jag tror det finns saker att förbättra när det gäller dialog men att vi ser andra vägar framåt än oppositionen och tar beslut i den riktningen är inte samma sak som att vara tondöva. Det kanske helt enkelt handlar om att vi är musikaliska, vem vet.

Jag tror tror inte att det finns några enkla lösningar. Ingen mirakelmedicin eller quickfix som gör att vi både kan ta ekonomiskt ansvar i en utmanande tid och samtidigt låta bli att göra förändringar. Jag är dock övertygad om att vi ska göra de förändringar som krävs med jämlikheten i fokus och det tycker jag att den här budgeten gör. Det är helt enkelt en ansvarsfull, sossig budget.

Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till strategisk plan och budget med Lenitas tilläggsförslag

I vårt jämlika Luleå ska alla inkluderas och få möjligheter till ett gott liv.

Inflyttning berikar. På så många sätt. Skatteunderlaget växer. Nya möten uppstår där nya tankar och kreativitet skapas. Ju fler vi är, desto fler är vi som kan jobba i alla de sektorer som behövs för ett livskraftigt samhälle. Att inflyttning är något vi bejakar och tycker är positivt är för oss en självklarhet. Ibland kommer människor hit för att de flyr krig och förtryck, ibland kommer de hit för att de vill söka sig ett nytt liv utanför storstadens hets, ibland kommer de hit för att det är här det där spännande jobbet finns som man drömt om.

Ett jämlikt Luleå förutsätter en välfungerad integration och inkludering där människor ges de bästa verktygen för att bli en del av samhället. Trots att Luleå ligger i framkant gällande integration återstår en hel del att göra. Det måste bli lättare att skaffa sig en bostad, komma in på arbetsmarknaden och forma sin framtid. Detta förutsätter också en välkommande attityd där människors bakgrunder och erfarenheter ses som tillgång. Vi vet att rasism och diskriminering existerar och hindrar människor från att etablera sig i vårt samhälle. För att stå upp för alla människors lika värde har vi i Luleå nolltolerans mot rasism och diskriminering.

En bra etablering handlar också om att se att nyanlända inte är en homogen grupp utan är individer med olika kompetenser och förutsättningar. Därför måste vi bli bättre på att anpassa resurserna efter människors olika behov. Kommunens mål är att 80% av de nyanlända Luleåborna stannar kvar i kommunen efter etableringstiden. Detta ser ut att uppnås med råge, tack vore den starka arbetsmarknaden i Luleå. Samverkan mellan kommunen, näringslivet och akademin är centralt för lyckad etablering.

Under första kvartalet 2019 har 54 % av de nyanlända börjat jobba eller påbörjat studier efter etableringstiden. Motsvarande siffra för riket är 47,7 %.
Samtidigt är skillnaden stor mellan kvinnor och män, därför måste arbetet med särskilda insatser för en mer jämställd etablering intensifieras. Luleå har låg boendesegregation jämfört med andra kommuner. Det är vi stolta över.

I vårt jämlika Luleå ska alla inkluderas och få möjligheter till ett gott liv.

Lenita Ericson, kommunalråd
Daniel Smirat, kommunfullmäktiges förste vice ordförande

Fakta talar sitt eget språk

Det har nu gått drygt två veckor sedan BUN tog beslutet att stänga tre skolor (Vitåskolan, Borgmästarskolan och Kyrkbyskolan) och tre förskolor (Jämtön, Ängesbyn och Karlsvik). Jag har följt debatten inom sociala medier och debattsidor. Jag har mottagit mail och meddelande som handlat om missnöje med besluten men även meddelanden om hur rätt det är att stänga mindre enheter för att värna om behöriga lärare och elevers rätt till en god utbildning.
Jag har svarat alla och kommer fortsätta svara och göra mig tillgänglig för möten eller samtal. Jag välkomnar detta och vill ha en dialog med de som vill prata med mig.

Tjänstepersonerna har bemött faktafrågor och försökt nå ut med information för att de som undrar ska få en korrekt bild. Det märkliga är att den fakta som tjänstepersoner på kommunen försökt att förmedla när det gäller underlagen har från vissa uppfattats som politisk propaganda. Hur är det möjligt? Hur kan fakta vara politisk? Det politiska är hur vi värderar fakta och vilka vägval vi gör.
Faktum är att vi i Luleå har en lärare i snitt 10,6 elever jämfört med riket 12,1. Vi har en genomsnittlig klasstorlek på 17 elever och fortsatt är över 50% av våra skolor små skolor med färre än 200 elever. 88,3% i Luleå har pedagogisk examen medan det i riket är 80,9%. 80,2% av lärarna har legitimation och behörighet i minst ett ämne och i riket är motsvarande siffra 70,5%. Vi har en lokalkapacitet på 9300 elever och ett elevunderlag på 7300 elever.

Detta är fakta som talar sitt eget språk. Det visar att vi har en bra skola i Luleå med hög behörighet men för mycket lokalyta. Vi ska fortsättningsvis ha en bra skola i Luleå. Det är vi skyldiga våra barn och elever.

Vi kan inte gå emot skollagen

För att lyckas med detta måste vi prioritera lärare före lokaler. Kravet vad gäller behörighet är tydligt i Skollagen och även det driver på utvecklingen mot större enheter. Personal före lokaler! Det finns nyligen exempel på när Skolinspektionen ålagt vite för låg behörighetsgrad.

Jag som socialdemokrat ser att det är viktigt med kvaliteten i skolan, att bibehålla och fortsätta rekrytera behöriga lärare. Det är i mötet mellan lärare och elev som kunskapsutveckling uppstår. Att jag i mitt ställningstagande lutar mig mot just beprövad erfarenhet och forskning, fakta, är för att vi som parti kan ta ansvar och vill fortsätta göra det även om det innebär svåra beslut. Vi vill ta ansvar för helheten, det är som är bäst för barn och elever långsiktigt.
Oppositionen väljer en annan väg. De är populistiska. Godtyckliga. Min uppfattning är att det vägvalet bör ifrågasättas mer än det vägval som bygger på beprövad erfarenhet och forskning. Vad är oppositionens alternativ? Hur ska det lösa ekvationen med att vi har en ekonomisk situation som innebär att vi måste välja bort antingen lokaler eller personal?

Att vara politiker är inte lätt. Att förvalta ett förtroende och fatta beslut är inte lätt och ska inte vara det. En förutsättning är dock att alltid utgå ifrån fakta. Fakta och inte godtycklighet.

Emma Engelmark (S)
Ordförande för Barn- och utbildningsnämnden i Luleå

Göra sin röst hörd

Att få förtroendeuppdrag som ung socialdemokrat är en garanti för att arbetarrörelsen ska kunna fortsätta på sin inslagna väg som våra företrädare kämpat och slitit för i årtionden.

Det är kul att få vara med att tycka till, att kunna påverka sin vardag och göra det som en själv tycker är bäst för samhället. Det är inte alltid lätt att hålla på med politik, men det är viktigt att vi unga får vara med och göra vår röst hörd. För saker förändras, ungdomar har idag andra hjärtefrågor än vad tidigare generationen haft när de var unga.

Med det sagt så är det extra kul att vi båda fått förtroendet att hålla varsitt första maj-tal.
Vi pratade om hur EU kan bli så pass mycket mer än bara en union för storbanker och de redan välställda. Vi pratade även om den stora klimatkrisen. Idag står 100 stora företag för 70% av världens alla utsläpp. Klimatpolitiken behöver vara klassmedveten. För det är inte den enskilda individen som släpper ut mest, utan storföretagen. Det är hos dem som klimatskulden ska ligga.

Vi tog även upp hur Januariavtalet med Centern och Liberalerna krävde kompromisser. Men alternativet, en högerregering beroende av stöd från Jimmie Åkesson, hade varit värre. Det finns bra saker i överenskommelsen som satsningar på kommuner och landsting, på klimatpolitiken och på infrastruktur och bostäder. Men samtidigt fortsätter den orättvisa fördelningspolitiken. Av sex miljarder i skattesänkningar går fem miljarder till landets rikaste, arbetsförmedlingen ska privatisera och vår anställningstrygghet hotas.
Det här är saker som påverkar oss unga, och det är just därför som vi måste kraftsamla oss för en rödare socialdemokrati. För vi är starkare tillsammans!

Tomas Aronson Ylipää                                                                                                                                          Alma Hedmark
Ordförande LO-facken, Luleå                                                                                                                              Ordförande SSU Luleå

Vi demonstrerar för frihet, jämlikhet och solidaritet.

Vi närmar oss den första maj. En dag då arbetarrörelsen av tradition demonstrerar för frihet,jämlikhet och solidaritet.

Jag deltog i mitt första tåg som medlem 2009 med en av mina bästa vänner. Henne fann jag genom vårt engagemang. Vi hittade varandra genom vårt gemensamma intresse i dansen, men också genom vårt brinnande intresse för samhällsförändring. På den tiden styrde Alliansen fortfarande och var inne på sin andra mandatperiod i regeringsställning. Under Alliansens styre förändrades inte bara politiken i Sverige, utan också retoriken. Högern, med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i spetsen, hävdar att svensk kulturpolitik är en fråga för eliten.

Svensk kulturpolitik är en socialdemokratisk idé och kärnan handlar om att utgå ifrån att alla människor är lika mycket värda. Den svenska modellen bygger på att du, oavsett din bakgrund, ska kunna förverkliga dina drömmar och nå din fulla potential. Det socialdemokratiska samhällsbygget bygger på delaktighet och engagemang och den handlar om allas rätt till självförverkligande och bildning.

I Luleå har vi en avgiftsfri kulturskola. Det är en socialdemokratisk prioritering. Det handlar om alla barns rätt att oavsett bakgrund ha möjlighet till att förverkliga sig själva. I kommuner där den är avgiftsbelagd finns det tydliga skillnader i vilka barn som har möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet. När nu borgerliga röster höjs för att halvera budgeten för kulturskolans verksamhet och att avgiftsbelägga den får inte vi vackla utan vara mycket tydliga med att alla barns möjlighet till en jämlik utbildning och bildning är viktigast av allt.

Min klassresa är ett resultat av socialdemokratisk kulturpolitik. Jag fick lära mig att spela gitarr i skolan trots att jag inte ens hade en egen gitarr. På min fritid kunde jag dansa till en subventionerad avgift och genom det hittade jag också en vän för livet. Trots att jag haft allmänna visstidsanställningar som resultat av Alliansens mångåriga styre och aldrig tillhört någon elit njuter jag både av balett och opera.

Det är därför vi i Luleå trots välfärdens demografiska utmaningar väljer att fortsatt värna kulturen och det fantastiska föreningsliv vi har. Det är vad jag kommer att demonstrera för den första maj.
Jag hoppas innerligt att ni gör mig sällskap.

Det är inte småpengar det handlar om

Nu har jag varit på mitt första riktiga styrelsemöte med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Återigen blev det uppenbart vilken situation samtliga landets kommuner har framför sig när vi ska få ihop den omöjliga ekvationen. Att det blir fler barn, mycket fler som är 80 år och äldre samtidigt som gruppen förvärvsarbetade inte växer i samma utsträckning. Luleås situation med att få ihop ekonomin och kompetensförsörjningen med dessa förutsättningar är på inget sätt unik. Vi är i gott sällskap med flertalet kommuner i Sverige som brottas med motsvarande frågeställningar.

Jag fick också tillfälle att lyssna till SKLs experter som gick genom läget för skatteutjämningen mellan kommunerna. Det var återkommande indelas presentation att Luleå är en stor förlorare enligt utredningens förslag där vi redan idag bidrar med ca 4000kr/invånare i kostnadsutjämningen mellan kommunerna och nu ska bidra med ytterligare en tusenlapp per invånare. Detta motsvarar ytterligare 80 miljoner per år. Den krassa och samlade bedömningen från experterna och politikerna var att det finns få möjligheter att ändra på detta, utan istället får alla inrikta sig på att förslaget genomförs från 2021.

Det sätter bara ytterligare fokus på hur viktigt det är att vi lyckas med vårt arbete att minska kostnaderna för lokaler, effektivisera och digitalisera skola, vård och omsorg och vår service till Luleåborna. Ska vi klara att göra detta utan att behöva säga upp lärare, undersköterskor, vaktmästare med flera så är det avgörande att vi gör jobbet redan nu. För när riksdagen tagit beslut om den nya skatteutjämningen så är det bara att vackert betala för Luleås del. Skjuter vi upp problemen nu får det allvarliga konsekvenser för välfärden.

De som nu säger nej till de förändringar som nu kommer beslutas om måste då komma med andra förslag. Skattehöjning på tusentals kronor per år för vanliga löntagare och pensionärer? Uppsägningar av hundratals kommunanställda? Det är inte småpengar det handlar om. Tvärtom. Därför förväntar jag mig mer av de som säger nej. Jag vill höra realistiska alternativ.

Inga partier kommer undan verkligheten

Nu har vi tagit viktiga steg för att ta itu med kommunens ekonomi så den är långsiktigt hållbar.
För att möta en verklighet där de äldre blir alltfler och behoven av vård och omsorg ökar. För att barnen blir fler och behovet av utbildning växer. För att hitta nya vägar, arbetsmetoder och öka tempot med digitalisering när det blir svårare att rekrytera personal. För att Luleå fortsatt ska vara en attraktiv kommun att leva i och vilja flytta till, inte minst för unga kvinnor. För att vi fortsatt ska vara offensiva för byggande, i kontakter med omvärlden, pådrivande för fler jobb och tillväxt.

Det finns ett brett stöd i fullmäktige för en sådan politik. Förutom Socialdemokraterna står Moderaterna och Landsbygdspartiet bakom denna färdriktning.
Det är bra och viktigt med en bred bas i politiken så att Luleå kan utvecklas stabilt också framöver. När flera partier ser att vi inte kan fortsätta som förut känner jag hopp om Luleås framtid. Vi förenar ansvar och svåra prioriteringar med en stark tro på Luleås framtid och tillväxt.
Det som förvånar mig är att uppslutning kring denna linje inte fick ännu bättre stöd. Alla partier i Luleås kommunfullmäktige har exakt samma kunskap och information om sakläget. Alla gruppledare för de olika partierna vet att det inte går fortsätta som förut. Ändå är det exakt det man väljer att göra i varierande grad. Ungefär sådär som man för hemma när diskbänken börjar bli överbelamrad eller dammråttorna virvlar runt. Man låtsas inte se eländet, men inser ändå att förr eller senare måste jag ta itu med det tråkiga. Samma gäller i politiken.

Inga partier kommer undan den verklighet Luleå och de allra flesta andra kommuner står inför. Inga partier har mer pengar än andra att spendera, även om man låtsas det.
Återkommande skildras det som att det vi gör i Luleå är besparingar och nedskärningar. Så är inte fallet. Det tillförs mer pengar till välfärden även efter det att effektiviseringarna gjorts. Däremot måste vi bedriva verksamheten mer effektivt med nya arbetsmetoder och med digitalisering som stöd.
Om vi inte stramar upp ekonomin blir det snabbt underskott, uppsägningar av personal och skattehöjning. Inget av detta vill vi riskera. Vi lämnar inte över till nästa generation att hantera dagens problem. Problem som vi inte möter idag växer till större problem imorgon.
Vi socialdemokrater är beredd att ta ansvar för en hållbar framtid.

Niklas Nordström kommunalråd (S) i Luleå

Ny högstadieby planeras i centrala Luleå

 

Socialdemokraterna i Luleå lanserar nu ett förslag om en högstadieby, likt den redan existerande gymnasiebyn, i centrala Luleå. Kraven på att skolan ska hålla hög utbildningskvalitet och garantera att fler elever klarar sin utbildning gör att vi måste tänka om i Luleå.

– Luleå har högre resultat i grundskolan än snittet i riket. Det är bra men ingen garanti för framtiden. Ska vi kunna ge våra unga Luleåbor den allra bästa utbildningen krävs ny organisation och nya arbetssätt som säkerställer att Luleå fortsatt kan ligga i nationell framkant. En högstadieby kan erbjuda en mängd inriktningar exempelvis internationalisering, olika idrotter, matematik, kultur där dans och musik sker i samarbete med Kulturskolan säger Niklas Nordström, kommunstyrelsensordförande.

– Det vi lärt oss av gymnasiebyn är att den gett Luleå bättre skolresultat. Där finns inte bara lärare, utan också andra viktiga personalresurser som en modern skola behöver. En högstadieby ska vara en lärmiljö i framkant. Genom att samla fler elever och lärare i en modern lärmiljö med digitala verktyg kan vi bidra till att eleverna når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. En skola som signalerar framtidstro och hopp, säger Emma Engelmark, ordförande Barn- och utbildningsnämnden.

– Den nya högstadiebyn kommer samla ca tusen elever och erbjuda attraktiva tjänster där eleverna får tillgång till behöriga och legitimerade lärare. En elevhälsa med kuratorer, skolsköterskor och skolpsykologer alla dagar i veckan. En trivsam och trygg skola med en mångfald av elever, säger Fredrik Bruhn, vice ordförande BUN.

Att göra skillnad

Våren är en intensiv tid för civilsamhällets alla föreningar med årsmötena, Där styrelsen för det kommande årets ska väljas av medlemmarna eller ombuden.
I de flesta av föreningarna innebär ett styrelseuppdrag eller om man får förtroendet att bli vald till ordförande. Uppdrag utan ekonomisk ersättning. Förmånen blir istället ett spännande uppdrag, möjlighet att få vara med på aktiviteter, ibland någon resa för att representera föreningen.

Men många gånger är det själva mötet där vi utvecklar verksamheten i föreningen. Utvecklar förslag och idéerna som vi tror kan förbättra föreningens verksamhet. I de politiska föreningarna blir perspektiven större.  Vi vill driva och föreslår frågor som kan påverka förutsättningar för människor lokalt, regionalt och nationellt.
Men vad är det som gör att jag och andra föreningsaktiva efter en dag på jobbet  använder min fritid och kvällarna till att gå på möten?
– Jo det är förmånen att få vara i ett sammanhang där vi kan göra skillnad. Samtal där jag får möjlighet att få lyssna på hur andra ser på frågorna och där jag kan bidra med mina erfarenheter.
Den 1 april har vi årsmöte med Socialdemokraterna i Luleå då kommer mitt förtroende att prövas av ombuden

Luleå(S) Julkalender 24 december 2018

Socialdemokraterna i Luleå önskar alla

medlemmar och sympatisörer en riktigt God Jul!

Om frihet, jämlikhet och solidaritet

För oss socialdemokrater betyder frihet att friheten enbart är möjlig genom jämlikhet. Skillnader i makt mellan människor innebär skillnader i frihet. Målet är att utjämna dessa maktskillnader och på så sätt öka friheten i samhället.

Jämlikhet är inte detsamma som att allt ska vara lika. Tvärtom – jämlikhet är förutsättningen för verklig mångfald eftersom den ger människor möjlighet att följa sin egen fria vilja. När vi kan välja fritt utvecklas vi olika.

Omtanken om andra, visa hänsyn, att själv göra sitt bästa och ömsesidigt beroende mellan människor är solidaritetens kärna. Att solidariskt ställa upp för varandra bygger på övertygelsen om att alla gör så gott de kan och bidrar efter förmåga. Solidaritetens kraft ökar friheten i samhället.

Vår gemensamma välfärdsmodell är en del av det som gör Sverige så bra. Vi ställer krav på varandra och hjälps åt och utvecklar vår gemensamma samhällsmodell. När välfärden fungerar och omfattar alla vågar vi göra mer; byta jobb, starta företag, bilda familj, flytta eller börja studera. Det tjänar vi alla på.

När välfärden omfattar alla kan den enskilda människans frihet växa. Då kan alla få chansen att förverkliga sina livsdrömmar, grunden för socialdemokratisk politik. Därför prioriterar vi investeringar i det gemensamma i utbildning, välfärd, infrastruktur och bostäder framför fler skattesänkningar.

Det är därför vi är socialdemokrater och tror på frihet, jämlikhet och solidaritet.

God Jul!

Vill du följa med på resan, påverka och förändra? Här kan du bli medlem i Socialdemokraterna: https://www.socialdemokraterna.se/bli-medlem/