Socialdemokratisk skolpolitik

Under socialdemokraterna Luleås medlemsmöte den 20 september 2020 där vi behandlade Socialdemokratisk skolpolitik framkom  nyckelord/punkter som ska prägla vår kommunikation angående folkomröstningen och skolstrukturen:

Jämlikhet
Vi står för en likvärdig och jämlik utbildning för alla barn i Luleå kommun. Det är vad skollagen kräver, för det måste vi göra förändringar i hur skolan organiseras. Skolan finansieras med elevpengen. Ett större antal elever vid varje skolenhet möjliggör att vi kan erbjuda heltider till ämnesbehöriga lärare, anställa specialpedagoger, inte minst elevhälsa samt allmänt skapa så goda förutsättningar som möjligt för Luleås barn att klara skolan.

Ansvar
Det viktigaste att komma ihåg med våra förändringar i skolstrukturen är att vi tar ansvar för att uppfylla skollagen. Det andra är att vi behöver ta ansvar för att kommunens skattemedel används med största möjliga effekt. Vi behöver en skolstruktur som är kostnadseffektiv och modern, många skolor i Luleå är gamla, fyller inte tillgänglighetsaspekter, har få små kök, stora renoveringsbehov och har för få elever för att kunna finansiera och möta behoven i verksamheten. Då kan det i många fall vara motiverat att uppföra nya, moderna skollokaler som klarar detta.

Förändring och framtid
I en del fall, som med Svartöstadsskolan, har vi en skolstruktur som är mer än 100 år gammal. När den skolan uppfördes fanns inte ens stadsdelen Örnäset eller Hertsön. Luleå växer men gör det idag på delvis andra platser än tidigare.

När Svartöstadsskolan byggdes fanns det fler barn i stadsdelen än vad det gör idag och för den delen var kraven i skolverksamheten fullständigt annorlunda jämfört med 100 år senare. Det finns inte ens hiss i lokalen och brandskyddet är inte anpassat till modern standard. Vi får inte falla för att romantisera det som varit. Vi vill anpassa skolan dels för dagens krav på tillgänglighet och skydd men också utifrån hur Luleå kommuns befolkningsstruktur förändrats.

På vissa områden, som Kronan, måste nya skolor uppföras. På andra områden vill vi bygga om och utöka, som Tuna eller planerna på Stadsön. I andra områden måste vi lägga ned dem och flytta eleverna, som inom Sunderbyn, Kyrkbyn eller Svartöstaden. Sunderbyskolan visar fina resultat och visar också med all tydlighet att vi gjort rätt vägval. Vi vill helt enkelt bygga en skolstruktur som är anpassad för dagens Luleå kommun och som håller de kommande 30, 40 och 50 åren.

Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning med hög kvalitet. För att uppnå det behöver vi behålla och rekrytera ämnesbehöriga lärare.

Skolan är till för barnen!

Socialdemokraterna Luleå

Anders Öberg, ordförande Socialdemokraterna Luleå
Lenita Ericson, Kommunalråd
Frederik Hansson, Kommunalråd
Emma Engelmark, ordförande Barn-och Utbildningsnämnden

Anna Ekström om dagens och framtidens skola

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström medverkade på ett möte om skolpolitik i stadshuset igår i Luleå. Anna Ekström pratade visioner, om en skola där undervisning med kunskap och bildning är i centrum – en  jämlik kunskapsskola. Skolan ska kännetecknas av långsiktighet. Bort med ryckigheten. Skolan ska vara ett gemensamt projekt för hela samhället. Ingen skola är bättre än sina lärare, lärarbristen måste åtgärdas. Vidare ska skolan vara likvärdig. Det var några av de punkter som Anna Ekström inledde med.

Tillsammans med Niklas Nordström, Luleås kommunalråd, har Anna Ekström en debattartikel i dagens NK.

Kunskapslyft ger fler jobb

I den höstbudget som presenterades i september bygger regeringen ut kunskapslyftet. Ytterligare cirka 32 000 nya utbildningsplatser skapas fram till 2021. Totalt sett kommer då cirka 93 000 platser att ha tillförts sedan kunskapslyftet sjösattes i början av denna mandatperiod. Syftet är att minska arbetskraftsbristen och därmed arbetslösheten, att ge en möjlighet till omskolning, karriärväxling och bildning. Den svenska ekonomin går som tåget.

Sedan regeringen tillträdde har ungefär 200 000 fler ett jobb att gå till. Sysselsättningsgraden är den högsta som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land och den högsta i Sverige sedan 1992. Så ska det vara, alla som kan jobba ska jobba. Men det går inte lika bra för alla. Cirka 350 000 personer är fortfarande arbetslösa. En stor grupp nyanlända, till exempel, behöver undervisning i svenska, yrkesutbildning, kompletterande utbildning eller praktik för att kunna ta steget in och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Samtidigt letar både näringsliv och offentlig sektor med ljus och lykta efter arbetskraft. Drygt 100 000 jobb är lediga. Problemet är ofta att de arbetssökande inte har de kvalifikationer som efterfrågas. Utbildningen och/eller erfarenheterna räcker inte till.Det är uppenbart att matchningen måste förbättras. De arbetssökande måste ges den stöttning som behövs för att kunna ta de lediga jobb som finns. Situationen på arbetsmarknaden i Norrbotten är inget undantag, utan speglar landet i stort. Här finns en växande efterfrågan på arbetskraft inom ett flertal branscher. I våra respektive roller som minister med ansvar för gymnasieskolan och kunskapslyftet, och som kommunalråd, är vi mycket angelägna om att kompetensförsörja hela landet.

I årets budget investerar regeringen, utöver tidigare aviserade satsningar, i att förstärka den regionala yrkesinriktade vuxenutbildningen med medel motsvarande 6 750 platser. Dessutom innehåller årets budget en förstärkning som kommer öka ersättningen till kommunerna för att göra det mer lönsamt att erbjuda utbildningar inom exempelvis bygg- och anläggning, el- och energi, fordon och transport.

Dessutom kommer yrkeshögskolan byggas ut med cirka 45 procent till 2022. Det innebär cirka 14 000 nya utbildningsplatser. Fullt utbyggt kommer det finnas knappt 44 000 utbildningsplatser inom yrkeshögskolan 2022, att jämföra med de cirka 30 000 som finns i dag.

Även i Luleå är kompetensförsörjning högt på dagordningen. Bland annat möts den genom ett nystartat projekt, Workplace Luleå, där arbetsgivare med rekryteringsbehov matchas mot utrikesfödda som söker arbete. Projektet hjälper och stödjer både arbetsgivare och arbetssökande med bland annat rekrytering, handledning och språkträning.

I Luleå bedrivs också ett flertal yrkesutbildningar på både gymnasial och eftergymnasial nivå med nära koppling till arbetsmarknadens behov. Ett exempel är lärlingsutbildningen där vuxenutbildningen i dagsläget har 75 studerande och där lärandet sker i huvudsak ute hos arbetsgivaren.

Regeringens kunskapslyft är en mycket viktig del av den svenska modellen. Människor får möjlighet att utvecklas och stärka sin ställning på arbetsmarknaden samtidigt som offentlig sektor och näringslivet kan anställa den kompetens de behöver.

Anna Ekström (S),
gymnasie- och kunskapslyftsminister

Niklas Nordström,
kommunalråd Luleå