Gratis resor för funktionsnedsatta

– Det här har varit en önskan från våra funktionshinderföreningar under en längre tid och det känns roligt att vi nu kan tillmötesgå dem, säger Fredrik Hansson(S) socialnämndens ordförande.

Socialförvaltningen i Luleå erbjuder från den 1 januari år 2018 kostnadsfria resor till och från daglig verksamhet för funktionsnedsatta individer med beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För att finansiera de kostnadsfria resorna har socialnämnden fått ett tillskott på 2,2 miljoner kronor.

– Det här är en jätteviktig satsning på våra funktionsnedsatta som gör ett väldigt fint arbete i sina dagliga verksamheter, säger Luleås kommunalråd(S) Niklas Nordström.

I dagsläget är det cirka 200 funktionsnedsatta i Luleå som kommer att få resa kostnadsfritt med kollektivtrafiken. Cirka 100 individer fortsätter åka med kommunens egna transporter.

Frågor och svar
Kommunen har 450 funktionsnedsatta individer i daglig verksamhet/sysselsättning, berörs alla av dessa resor?
Nej, det är cirka 300 individer som har behov av att resa till och från daglig verksamhet/sysselsättning. Cirka 200 av dessa kan åka med kollektivtrafiken.
Hur ska de som inte kan åka kollektivt på grund av sin funktionsnedsättning ta sig till sin dagliga verksamhet/sysselsättning?
Många av dem går eller cyklar i dag till sin dagliga verksamhet/sysselsättning men för dem som inte kan åka kollektivt ska vi erbjuda annan transport.
Får de individer som bor utanför stan och som i dag åker med länstrafiken också gratis busskort?
Ja, det kommer de att få.

Luleå(S) Julkalender 19 december

Sänkt elskatt för den digitala basindustrin – en god affär för Sverige

Regeringen sänker skatten på el i datacenter. Det är bra för Luleå, Norrbotten och Sverige. Behovet av datalagring växer i världen. Norrbotten har unika möjligheter för datacenteretableringar med kallt klimat, grön el, ett stabilt elnät och en intellektuell IT-infrastruktur. Datacenteretableringar hamnar i Sverige har en god effekt på den svenska ekonomin. Konkurrensen från grannländerna Finland och Danmark hårdnar, där har man beslutat sänka elskatten för denna industri, också i Norge är man inne på samma linje.  I samband med ett seminarium i Almedalen på Gotland sommaren 2015, sa Luleås kommunalråd Niklas Nordström:

– Den moderna digitala basindustrin liknar på många sätt den traditionella industrin, inte minst i behovet av el. Om vi vill att denna näring ska utvecklas i Sverige måste skattelagstiftningen stötta det. Det visar en rapport som Boston Consulting Group har tagit fram över effekterna av Facebooks etablering i Luleå.

Kraven hörsammades av regeringen som beslutat att datacenter ska ha samma skattenivå på el som tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Ett bra beslut för Luleå, Norrbotten och Sverige!

 

 

Trygghetsboende byggs i Råneå

Igår tog Lulebos styrelse beslut om att bygga ett trygghetsboende med 23 hyreslägenheter i centrala Råneå. Byggstarten planeras till maj 2018 med inflyttning under våren 2019.

Trygghetsboendet ska placeras på Skolvägen, mitt i centrala Råneå, det blir tio stycken ettor och 13 stycken tvåor fördelat på tre våningar, intill den forsande älven. Hyresgästerna ska vara 65 år eller äldre då ett trygghetsboende är ett hus som är anpassat till äldres fysiska och sociala behov. Investeringskostnaden beräknas uppgå till cirka 28 miljoner kronor. Lulebo kommer att ansöka om ett statligt investeringsstöd på närmare tre miljoner kronor.

– Det är glädjande att vi nu kan erbjuda de äldre i Råneå med omnejd en boendeform som fäster stor vikt vid samvaro och gemenskap. Att det dessutom blir nyproducerade bostäder känns extra roligt, säger Lulebos ordförande (S) Emma Engelmark i samband med en presskonferens.

Niklas Nordström, kommunalråd(S):
– För kommunens satsning på Råneå med byar är detta ett mycket bra besked och ett konkret resultat av vårt arbete. Vi ser en positiv utveckling för Råneå och genom vårt kommunala bostadsbolag investerar vi nu för ett samhälle i tillväxt.

Mer om planerade trygghetsboenden i Luleå.

Luleå(S) Julkalender 2 december

Fram till julafton berättar vi här om vad vi Socialdemokrater fått uträttat i Luleå, Norrbotten och på riksplanet under mandatperioden sedan 2014. Det handlar om beslut och inriktningar som vi är stolta över och som har betydelse, gör skillnad i människors vardag.

Minst tio jobb flyttas till Råneå

– Vi har tidigare sagt att vi ska fortsätta satsningen på att utveckla Råneå och nu levererar vi resultat. Det här är arbetsuppgifter som är mycket lämpade att utföra där och en satsning som gynnar bygdens utveckling, säger Niklas Nordström, kommunalråd.

Det finns en politisk målsättning att identifiera jobb som kan placeras i hela Luleå kommun, allt i syfte att se till att hela kommunen växer och utvecklas. Luleå kommun har det senaste året sett över sin administration. Därför kommer man att från årsskiftet bilda ett servicekontor som initialt kommer att ansvara för kommunens gemensamma kundservice, lönehantering och ekonomisupport.

Mer om de satsningar som görs i Råneå hittar du här.

 

Utvecklingen i Kina påverkar hela världen

I sin egenskap av ordförande för Business Sweden har Luleås kommunalråd Niklas Nordström besökt Kina. Niklas har en krönika i dagens NSD: ”Efter några dagar i Peking och Shanghai är jag både imponerad och lite orolig. Även om jag anser mig vara såväl påläst som allmänbildad måste jag erkänna att jag inte förstått hur snabbt och omfattande världen förändras med utvecklingen i Kina och Asien.

Som ordförande för Business Sweden har jag varit på turné och träffat såväl svenska företag i Kina som kinesiska företag som har intresse för samarbete med Sverige.I grunden kan jag säga att det finns ett stort ömsesidigt intresse för samarbete. Jag är imponerad över hur många svenska företag som verkligen lyckats i Kina. Och att kinesiska investerare börjat investera i Sverige där köpet av Volvo Cars såklart sticker ut. Riktningen är klar och tydlig. Kinesiska ekonomin drivs alltmer av innovation och konsumtion och mindre av produktion. Demografiskt förändras Kina snabbt där en välmående medelklass inom kort utgör över hälften av befolkningen. D v s den kinesiska medelklassen kommer vara större än hela EUs befolkning.

Fattigdomen faller snabbt och brett. Digitaliseringen slår genom med full kraft och på kort tid. E-handeln är större än hela övriga världens e-handel tillsammans.WeChat har en miljard användare och där hanterar kineserna det mesta i livet. Sköter sina sociala kontakter, hanterar jobbet, spelar spel, bokar och betalar för resor, tjänster och produkter med mera.

Miljöfrågan och klimatomställningen tas på allvar. Ett skifte skedde 2013 och nu går omställningen snabbt till ett hållbart samhälle. Infrastruktur utvecklas i ett tempo som skulle få svenska myndigheter att drömma mardrömmar och i samarbete med andra länder så kontinenterna knuts samman.”

Hela krönikan i NSD kan du läsa här.

Anna Ekström om dagens och framtidens skola

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström medverkade på ett möte om skolpolitik i stadshuset igår i Luleå. Anna Ekström pratade visioner, om en skola där undervisning med kunskap och bildning är i centrum – en  jämlik kunskapsskola. Skolan ska kännetecknas av långsiktighet. Bort med ryckigheten. Skolan ska vara ett gemensamt projekt för hela samhället. Ingen skola är bättre än sina lärare, lärarbristen måste åtgärdas. Vidare ska skolan vara likvärdig. Det var några av de punkter som Anna Ekström inledde med.

Tillsammans med Niklas Nordström, Luleås kommunalråd, har Anna Ekström en debattartikel i dagens NK.

Kunskapslyft ger fler jobb

I den höstbudget som presenterades i september bygger regeringen ut kunskapslyftet. Ytterligare cirka 32 000 nya utbildningsplatser skapas fram till 2021. Totalt sett kommer då cirka 93 000 platser att ha tillförts sedan kunskapslyftet sjösattes i början av denna mandatperiod. Syftet är att minska arbetskraftsbristen och därmed arbetslösheten, att ge en möjlighet till omskolning, karriärväxling och bildning. Den svenska ekonomin går som tåget.

Sedan regeringen tillträdde har ungefär 200 000 fler ett jobb att gå till. Sysselsättningsgraden är den högsta som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land och den högsta i Sverige sedan 1992. Så ska det vara, alla som kan jobba ska jobba. Men det går inte lika bra för alla. Cirka 350 000 personer är fortfarande arbetslösa. En stor grupp nyanlända, till exempel, behöver undervisning i svenska, yrkesutbildning, kompletterande utbildning eller praktik för att kunna ta steget in och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Samtidigt letar både näringsliv och offentlig sektor med ljus och lykta efter arbetskraft. Drygt 100 000 jobb är lediga. Problemet är ofta att de arbetssökande inte har de kvalifikationer som efterfrågas. Utbildningen och/eller erfarenheterna räcker inte till.Det är uppenbart att matchningen måste förbättras. De arbetssökande måste ges den stöttning som behövs för att kunna ta de lediga jobb som finns. Situationen på arbetsmarknaden i Norrbotten är inget undantag, utan speglar landet i stort. Här finns en växande efterfrågan på arbetskraft inom ett flertal branscher. I våra respektive roller som minister med ansvar för gymnasieskolan och kunskapslyftet, och som kommunalråd, är vi mycket angelägna om att kompetensförsörja hela landet.

I årets budget investerar regeringen, utöver tidigare aviserade satsningar, i att förstärka den regionala yrkesinriktade vuxenutbildningen med medel motsvarande 6 750 platser. Dessutom innehåller årets budget en förstärkning som kommer öka ersättningen till kommunerna för att göra det mer lönsamt att erbjuda utbildningar inom exempelvis bygg- och anläggning, el- och energi, fordon och transport.

Dessutom kommer yrkeshögskolan byggas ut med cirka 45 procent till 2022. Det innebär cirka 14 000 nya utbildningsplatser. Fullt utbyggt kommer det finnas knappt 44 000 utbildningsplatser inom yrkeshögskolan 2022, att jämföra med de cirka 30 000 som finns i dag.

Även i Luleå är kompetensförsörjning högt på dagordningen. Bland annat möts den genom ett nystartat projekt, Workplace Luleå, där arbetsgivare med rekryteringsbehov matchas mot utrikesfödda som söker arbete. Projektet hjälper och stödjer både arbetsgivare och arbetssökande med bland annat rekrytering, handledning och språkträning.

I Luleå bedrivs också ett flertal yrkesutbildningar på både gymnasial och eftergymnasial nivå med nära koppling till arbetsmarknadens behov. Ett exempel är lärlingsutbildningen där vuxenutbildningen i dagsläget har 75 studerande och där lärandet sker i huvudsak ute hos arbetsgivaren.

Regeringens kunskapslyft är en mycket viktig del av den svenska modellen. Människor får möjlighet att utvecklas och stärka sin ställning på arbetsmarknaden samtidigt som offentlig sektor och näringslivet kan anställa den kompetens de behöver.

Anna Ekström (S),
gymnasie- och kunskapslyftsminister

Niklas Nordström,
kommunalråd Luleå

 

 

 

Gratis kaffe och te i Luleå kommun

Luleå kommun måste som arbetsgivare ha sin egen personals bästa framför ögonen. Det finns synbara ojämlikheter mellan personalgrupper och förvaltningar som behöver rättas till. Ett exempel från verkligheten är att vissa personalgrupper och förvaltningar har gratis kaffe och te, medans andra får betala kaffe och te på jobbet genom löneavdrag.

Frågan om gratis kaffe på jobbet har tagits upp av den fackliga organisationen Kommunal i Luleå genom deras S-fack klubb i samtal med kommunens politiska ledning. Kommunalrådet (S) Niklas Nordström försöker nu ”städa upp” skillnader mellan anställda. Lågavlönade betalar sitt kaffe, det är ojämlikt! Kvinnodominerade yrken betalar sitt kaffe, det är ojämställt!

Arbetet med fria arbetskläder för yttre tjänst är ett annat område som uppmärksammats och är på gång att genomföras.

-Det finns orättvisor mellan våra personalgrupper i Luleå kommun som behöver utjämnas och rättas till. Tidigare har vi Socialdemokrater satt igång arbetet med fria arbetskläder för yttre tjänst. En annan orättvisa är att kaffe på jobbet är kostnadsfritt för vissa medans andra vackert får betala sitt kaffe genom löneavdrag. Så här kan vi inte hålla på. Jag vill uppmana alla nämnder och förvaltningar se över frågan om gratis kaffe och te under 2018 och se till att detta är fullt genomfört 2019, säger kommunalrådet (S) Niklas Nordström.

Så säkrar vi kvaliten på maten och stärker samarbetet mellan kommunerna

Vi Socialdemokrater vill säkerställa att alla som bor i Luleå kommuns vård- och omsorgsboenden, eller beställer mat till eget boende, ges rätten till en god och näringsrik kost med möjlighet till variation.

Sedan en längre tid tillbaka samarbetar Luleå kommun med Region Norrbotten när det gäller matleveranser. Samarbetet innebär till exempel att kyld mat levereras från produktionsköket vid Sunderby sjukhus till mottagningsköken på kommunens vård- och omsorgsboenden.

När Region Norrbotten aviserade att de inte kommer att kunna fortsätta leverera maten inledde kommunen direkt ett arbete med att hitta en ny samarbetspartner. Inom kommunen finns inga aktörer som har kapacitet att klara kommunens behov av 745 000 portioner mat per år.

Piteå kommun har i Öjebyn ett av landets modernaste produktionskök och här finns också kapacitet att utöka produktionen i den omfattning som skulle täcka Luleå kommuns behov. En gemensam förstudie gjordes för att utreda förutsättningarna för samverkan och se om Piteå kommun skulle kunna producera maten till Luleå. Svaret blev att det finns goda förutsättningar för att klara kvaliteten på mat och även möjligheter för ett givande samarbete för båda kommuner.

Produktionsköket i Öjebyn har en väl fungerande verksamhet med nöjda äldre som dagligen äter maten, en effektiv och kvalitetssäkrad produktion av måltider och en väl fungerande kostorganisation med utbildad kökschef, kockar och dietister. De använder också i stor utsträckning närproducerade råvaror, vilket vi tycker är bra, både för miljön, kvaliteten och för att det gynnar våra lokala jordbrukare i Norrbotten.

Mat från produktionsköket i Öjebyn innebär en kvalitetshöjning för våra äldre då det varje dag finns fyra olika rätter att välja mellan, vilket ska jämföras med den enda rätt som serveras i dag. Det ökade utbudet av maträtter är en viktig del i våra äldres livskvalitet.

Den mat som levereras från Öjebyn kommer till våra äldreboenden där sedan maten tillagas. Personalen kokar potatis, pasta, ris, såser, sallader och andra tillbehör. De äldre kommer även fortsättningsvis att känna doften av nylagad mat och ha möjlighet att njuta av den i en fin social samvaro tillsammans med varandra och personalen.

Maten som levereras från Öjebyn har lagats av professionella kockar är mer anpassningsbar efter individuella behov. Den håller en jämnare och säkrare kvalitet än mat som produceras av personal vid lokala tillagningskök. Det är en myt att de äldre skulle vara missnöjda med den mat som levereras från produktionskök. Undersökningar visar tvärtom att Luleå kommuns äldre är nöjda med maten. Gå gärna in på Instagram och följ aldrelulea för att bilda dig en egen uppfattning.

För oss Socialdemokrater är det helt givet att vi i ett litet län med 250 000 invånare behöver i ökad omfattning samverka och hushålla klokt med våra skattemedel. Varje kommun kan och ska inte göra allt inom sina gränser. Vi måste söka gemensamma lösningar. Att bygga upp ett eget produktionskök skulle kosta cirka 87 miljoner kronor i bara investeringskostnader och därutöver tillkommer personal, mat och driftkostnader. En kostorganisation med kökschef, dietister, inköpare, ekonomer med mera skulle också behöva skapas. Kostnaden för en kostorganisation skulle kosta mellan 30-45 miljoner kronor per år. Sammantaget skulle det medföra betydande kostnader för skattebetalarna i Luleå kommun. Pengar som i dag inte finns utan måste tas från äldreomsorgen.

Att kommunen skulle bygga tillagningskök på samtliga 23 äldreboenden, som bland annat Miljöpartiet föreslår, skulle medföra orimliga kostnader och saknar helt verklighetsförankring. En sådan lösning skulle inte vara genomförbar med hänsyn till den korta tid vi har innan avtalet med Region Norrbotten går ut i januari år 2019.

Att på den korta tiden gå igenom alla äldreboenden, göra ritningar, få bygglov, bygga, utrusta och bemanna dessa kök är helt omöjligt. Då kommer vi stå i en situation där våra äldre saknar mat från och med år 2019. Som politiker behöver vi ta ansvar och lösa situationen på bästa möjliga sätt och säkerställa att våra äldre får mat.

Några har i debatten påstått att Sweco-rapporten visar att det finns en trend i landet att de flesta kommuner går från centralkök mot tillagningskök men det är en sanning med modifikation. Det rapporten visar, om man på riktigt läser hela rapporten, är att det finns en trend inom skolan/förskolan att gå mot tillagningskök. Men inom äldreomsorgen kan inte motsvarande trend utläsas. Av elva intervjuade kommuner är det bara två kommuner som har tillagningskök för äldreomsorgen, resterade kommuner har produktions- och mottagningskök för äldreomsorgen.

Att producera och servera bra mat är inget som görs med vänsterhanden. Nu är det tid att lägga partipolitiken åt sidan. Mat till äldre kräver hög kompetens och säkerhet för att produceras. Med lösningen tillsammans med Piteå kommun får vi en fullgod ersättare till dagens lösning från Sunderby sjukhus. Framför allt ökar valfriheten och kvaliteten för våra äldre och kommunen kan lägga mer pengar på äldreomsorgen.

Fredrik Hansson                                                       Niklas Nordström
Ordförande Socialnämnden                                   Luleå Kommun Kommunalråd Luleå Kommun

Minst tio nya jobb till Råneå

Luleå kommun kommer att placera minst tio jobb i Råneå. Det handlar främst om personer som arbetar med administrativt arbete.
– Vi har tidigare sagt att vi ska fortsätta satsningen på att utveckla Råneå och nu levererar vi resultat. Det här är arbetsuppgifter som är mycket lämpade att utföra där och en satsning som gynnar bygdens utveckling, säger Niklas Nordström, kommunalråd.

Servicekontor till Råneå

Det finns en politisk målsättning att identifiera jobb som kan placeras i hela Luleå kommun, allt i syfte att se till att hela kommunen växer och utvecklas. Luleå kommun har det senaste året sett över sin administration. Därför kommer man att från årsskiftet bilda ett servicekontor som initialt kommer att ansvara för kommunens gemensamma kundservice, lönehantering och ekonomisupport.

Redan hösten 2015 presenterade kommunen en 12-punktssatsning för Råneå där en del i satsningen var att placera kommunala jobb på orten där så är lämpligt.
– Tillsammans med landsbygdspartiet tog vi för två år sedan fram gemensamma satsningar riktat mot Råneå med kringliggande byar. Vi har haft ett fruktbart samarbete som nu landar i ett konkret beslut, säger Yvonne Stålnacke, kommunalråd.

Flyttar ut från stadshuset

Eftersom en del av de arbetsuppgifter som hamnar under servicekontoret kan utföras platsoberoende kommer initialt minst tio arbetstillfällen att placeras i Råneå. Detta gäller dock inte kommunens kundtjänst som man från politiskt håll vill placera i stadshuset. När översynen av servicekontorets uppdrag och bemanning är klar kommer det att slutgiltigt visa sig hur många jobb som sammantaget hamnar i Råneå.

– Igår presenterar regeringen sin satsning på Luleå genom att placera statliga Polarforskningssekretariatet här. Det är ett klokt beslut att decentralisera statliga jobb till hela landet. Samtidigt måste vi visa att vi lever efter samma rättesnöre i vår kommunala planering, säger Niklas Nordström.

– Nu börjar vi med att initialt placera cirka tio jobb i Råneå. Vi har lediga lokaler i exempelvis gamla kommunhuset och Klockarängen som enkelt kan ställas om för de som kommer att arbeta där. På det här sättet blir det både bättre och billigare för kommunen som helhet. All administration måste inte hamna i stadshuset, säger Niklas Nordström.