Norrbotten behöver en stark röst

Norrbotten ett län med stora förutsättningar att bidra till en utveckling av många viktiga frågor, saknar nu en stark röst för att fortsätta på den inslagna vägen. Inom många områden ligger vi helt i framkant. För att fortsätta utvecklingen krävs satsningar från nationell nivå, men här saknas nu det naturliga kontaktnätet som behövs för att driva utvecklingen framåt.

Läget i länet varierar och situationen i många kommuner är väldigt svår idag. Minskande befolkningsunderlag och en allt mer åldrande befolkning skapar en mer ansträngande situation för att klara viktiga välfärdsfrågor. Nya tider kräver nya lösningar och nya sätt att lösa problemen och för att lyckas med det behöver länet en stark och tydlig röst som snabbt tar tag i detta på ett kreativt och konstruktivt sätt.

Det är med stor oro som vi konstaterar att trycket och påhoppet på enskilda politiker ökat och då framförallt i sociala medier. När sedan traditionella medier väljer att kritiskt granska politiker som gör något och samtidigt väljer bort att granskar politiker som har makten att gör något, men där inget händer, då blir det än svårare.

Det samlade trycket leder till att vi kommer att ha allt svårare att rekrytera nya politiker till framtidens uppdrag. Allt detta sammantaget, medborgarnas krav på fortsatt och oförändrad verksamhet och bristen på resurser skapar ett orimligt tryck på enskilda politiker. Kraven från allmänheten övergår allt mer till personliga påhopp.

Detta har lett till att en stark och engagerad kraft lämnat politiken och länet. Det är inte alla som vet vilket kraftfullt och starkt arbete som Niklas Nordström har gjort, hans arbete och kontaktnät blir svårt att ersätta.

Det är i det sammanhanget vi ska se utmaningen när vi nu saknar den tydliga rösten för hela länets viktiga utvecklingsfrågor. Vår fråga blir, vem är beredd att axla den tunga börda och det intensiva arbete som Niklas utförde?

Vi som undertecknat denna har lång facklig och politisk erfarenhet
Staffan Ek
Kjell Mickelsson
Kent Ögren

Tack!

Det har nu gått en tid sedan jag lämnade uppdraget som kommunsstyrelsens ordförande i Luleå. Jag har behövt den tid som gått sedan dess för att samla kraft och hela. Det blev en allt orimligare situation där media och sociala media hade ett genomgående negativt fokus på min person. Oavsett vad frågan gällde så kom debatten i slutändan att handla om min person. Uppbackningen var för svag och jag blev för ensam. För mig blev det orimligt i längden. Tills sist tog det stopp.

Min drivkraft som politiker har alltid varit att genomföra verklig förändring som gör livet bättre för vanligt folk och samhället starkare. Självklart innebär inte det att alla kommer vara nöjda och glada i alla lägen, men svåra nödvändiga beslut måste tas ändå.

När jag tillträdde som kommunalråd 1 januari 2014 hade Yvonne Stålnacke och jag tillsammans med den Socialdemokratiska fullmäktigegruppen ett tydligt uppdrag av Luleåborna och Socialdemokraterna. Bostadsbyggandet måste ta fart. Under de gångna tio åren före 2014 lyfte aldrig bostadsbyggandet. Luleå hade också en vision att bli 10 000 fler. Men hur skulle det vara mer än tomma ord om inte jobben och bostadsbyggandet kom igång?

Tidigt var det uppenbart en mycket svår uppgift vi hade ålagts. De lokala aktörerna var inte tillräckligt många och saknade ekonomi för att kunna bygga de bostäder som Luleå behövde. Hyresrätter byggdes inte i den omfattning som krävdes bland annat för att Lulebo inte hade en ekonomi för att klara sitt uppdrag.

Uppdraget blev helt enkelt att övertyga en motvillig för att inte säga direkt negativ fastighetsbransch i Stockholm. Till en början var det nej och åter nej. Ingen ville investera och bygga norr om Uppsala. Efter en tid lyckades vi vända detta och övertygade fastighetsaktörerna att framtiden finns i Luleå och norra Sverige. Vi bröt vallen norrut och bostadsbyggandet tog fart.

Men bostäder räcker såklart inte som isolerad framgångsfaktor. Det behövdes också få fart på jobb och tillväxt. Den berättelse som vi kunde dela med oss av gäller ännu idag. Framtiden talar för norra Sverige. De tillgångar med grön el, mineraler, skog, LTU och kompetensprofilen i arbetskraften och näringslivet talar starkt för att det är här företag och människor kan leva och utvecklas. Jag är mycket stolt att vi kunder övertyga regering och riksdag att sänka elskatten för att möjliggöra fler etableringar av datacenter som Facebook. En viktig indikator för att det ska bli fler och växande företag som skapar nya jobb är att företagsklimatet är gott. Under perioden sen 2014 kunde vi se att tilltron till vår strategi och den positiva synen på företagsklimatet från näringslivet i Luleå ökade markant. Luleå blev också Årets Tillväxtkommun 2015 och en rad etableringar med nya jobb till Luleå från företag och myndigheter baserade i Stockholm och utlandet kom till stånd. Jobb som i sin tur genererar skatteintäkter till välfärden i Luleå och regionen.

Av stor strategisk betydelse var också att bryta den mångåriga trenden att Norrbotten inte fick plats i de nationella investeringsplanerna för infrastruktur. År efter år gick pengarna till södra Sverige trots att behoven är stora i norr. Efter hårt och målmedvetet arbete lyckades vi få in stora och viktiga projekt som Norrbotniabanan och Malmporten, muddringen och utbyggnaden av Luleå hamn, i den plan som regeringen beslutat om. Detta var ett viktigt trendbrott som kommer ge norra Sverige helt andra förutsättningar att växa och utvecklas.

På samma sätt är det lätt att känna stolthet att Luleå 2018 blev utsedd till Sveriges bästa barnkommun av föreningen Majblomman. Kombinationen att vara tillväxtkommun och barnkommun är en svårslagbar positiv mix.

Idag talar alla om att den kommunala ekonomin är under svår press. När vi 2017 larmade om de utmaningar Luleå stod inför var det en nyhet i mångas ögon. Kommunens ekonomi hade under alltför många år blivit sämre och nu gick det inte längre att undvika att ta itu med de svåra frågorna. Kort sammanfattning av Luleås situation var att kostnaderna i verksamheter och för lokaler var för höga och låneskulden skulle komma att växa till orimliga nivåer för kommande generationer. En skattehöjning och fortsatt skuldsättning på grund av politikers feghet att ta svåra beslut är helt oförsvarligt och skulle slå hårt och direkt mot Luleåbornas plånbok. Därför blev samarbetet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna helt avgörande för att trygga en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi.

En sån här artikel rymmer såklart inte allt som gjordes under de sex år jag hade förmånen att få verka i kommunen. Jag har nu lämnat Luleå och Norrbotten och mitt politiska värv. Jag är oerhört stolt över det vi åstadkommit under de här åren. Att vi lagt en grund för framtiden som kommer ge Luleå och regionen en klart ljusare framtid. Min tid som ledare för Luleå och ambassadör för norr kommer jag bära med mig med stolthet och ödmjukhet för resten av livet. Tack till dig som röstat på och gett mig förtroendet. Tack till dig som stått upp för sakfrågor och tagit debatten med de som ägnar sig åt personangrepp, ryktesspridning och svartmålning. Demokratin är skör och de som utses att företräda medborgarna förtjänar allas stöd och respekt. Uppdraget är svårt nog ändå.

Tack för mig. Livet går vidare.

Niklas Nordström

Ansvarsfull ekonomisk politik

Jag uppskattar att vi har aktiva medborgare som bryr sig om Luleå. Det är vårt gemensamma ansvar att vi ser till att den positiva utvecklingen håller i sig med ett Luleå som välkomnar fler människor, där bostadsbyggandet tagit fart, fler har ett arbete och att vi lämnar en långsiktigt hållbar ekonomi till nästa generation. Jag förstår att en del Luleåbor är undrande till att vi måste ta en del beslut som är negativa och upprör.

Luleå delar samma situation som många kommuner runt om i Sverige med allt större behov av att sköta sina fastigheter som skolor och äldreboenden. Eller underhålla gator och vägar. Eller det orimliga vi ser här i Luleå att vi har skollokaler för 2000 fler elever än vi faktiskt har. Eller att kommunen förbrukar mer än sina intäkter, 103% av skatter och statsbidrag.

Genom åren har vi läst och hört om skolnedläggningar och likande beslut i våra grannkommuner. Många andra kommuner i Sverige, för att inte säga alla, har gjort det som vi nu måste göra. Det är på inget sätt försvarbart att strunta i att ta ansvar för en kommuns ekonomi om man tagit på sig rollen som politiker.

Socialdemokraterna är helt klara över att om vi ska trygga välfärden för våra barn och äldre måste vi se till att pengarna räcker till och att vi inte skjuter framför oss nödvändiga beslut. Är det någon som tror att det är drömmen för en politiker att lägga ned en skola? Nej skulle de flesta svara efter att ha tänkt efter. Men ibland måste det göras när kostnaderna för lokaler är på tok för höga och lärarbristen är ett faktum. Då måste vi kraftsamla och se till att skolan också framöver håller god kvalitet och ger våra barn den bästa utbildningen. Personal går före lokaler i den politik vi lagt fast. Även det skulle jag tro de allra flesta instämmer i.

Spara på annat säger en del. Hur då? 70% av kommunens budget är personal. 15% är lokaler och resterande 15% är övriga kostnader som snöröjning, städning av gator och parker, kultur, bibliotek, stöd till föreningslivet, idrottsanläggningar och friluftsliv med mera. Ska vi värna personalen finns inte så mycket annat att göra än att spara på lokaler. Det är där pengarna finns. Utöver det sparas på administration och en allmän effektivisering på samtliga verksamheter.

De som säger att det bara är att köra på som vanligt, att inga skolor behöver läggas ned eller några förändringar behöver göras är rent ut sagt ohederliga. Varje dag kan vi läsa och höra nyheter om hur hela Sveriges kommuner och regioner står inför samma problem. Vare sig pengar eller personal räcker till. Och Luleå är inget undantag. Styrkan i vårt fall är att vi agerar i tid. Vi gör det medans vi ännu kan bestämma själva och innan det är riktigt allvarlig kris. Men säg att vi skulle fortsätta blunda och skjuta allt som är jobbigt framtid oss. Då blir det inte roligt. Inom kort skulle vi sitta inför faktum att höja skatten med 5000-10000 per år för vanliga löntagare. Då om någon gång skulle det vara motiverar med mycket allvarlig kritik mot kommunens politiker.

Tack och lov är vi inte där och vi ska inte hamna där om Socialdemokraterna får bestämma. Då fortsätter vi ta ansvar och hålla i den positiva utveckling Luleå har med låg arbetslöshet, högt bostadsbyggande och god kvalitet i välfärden. Det tar vi ansvar för här och nu.

Niklas Nordström
Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokrat

Norrbottniabanan

För Norrbotten och norra Sverige är Norrbotniabanan ett av de mest strategiska projekten för regionens framtida utveckling. Med en ny kustjärnväg stärker vi våra industriers möjlighet att transportera och exportera sina produkter och det möjliggör personresor på ett helt nytt sätt. Det stärker möjligheten till arbetspendling och besöksnäringens möjligheter att utvecklas.

För att få,ut det mesta av Norrbotniabanan är det viktigt att den passerar via Kallax Luleå AirPort och därmed dras över vattnet. Frågan är på inget sätt ny som påstås i debatten. Tvärtom har den varit Luleå kommuns position, antagen i politisk enighet i fullmäktige, sedan tio år tillbaka i tiden och regionens tydliga krav i våra dialoger med statens politiker och myndigheter.

Det vore ett historiskt misstag av stora mått om inte de olika trafikslagen knyts ihop. När Botniabanan byggdes missade man chansen att dra järnvägen via flygplatsen såväl i Kramfors som Umeå . Det misstaget får nu bäras för all framtid. Det ska vi inte göra om när nya järnvägen dras till Luleå.

Genom att knyta ihop flyg och järnväg möjliggör vi ett helt annat resande för alla som ska transporteras till och från flygplatsen. Klimatfrågan skärper kraven på att kunna resa med mindre utsläpp av koldioxid. För inresande turister öppnar sig möjligheter att snabbt och enkelt ta sig vidare till andra delar av Norrbotten och norra Sverige och Finland.

Enligt regeringens och Trafikverkets tidplan ska järnvägen nå Skellefteå och trafik vara igång redan 2028. Och enligt regeringens, Centern och Liberalernas överenskommelse ska sedan finansiering för sträckan upp till Luleå säkras. Det är alltså helt centralt att vi fortsätter driva frågan från vår sida i Norrbotten och komma med konkreta förslag för den framtida dragningen av järnvägen.

Hur den tekniska och praktiska lösningen över vattnet från flygplatsen till hamnen kommer se ut kommer Trafikverket och Sjöfartsverket att utreda och återkomma till. I dagsläget är vi dock oerhört nöjda med att staten hört våra krav såväl genom åren som på plats i Almedalen i sommar som gör att vi knyter ihop järnväg med flyg och sjöfart. Det kommer ge goda förutsättningar för norra Sverige i generationer framåt.

Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande Luleå
Helena Stenberg, kommunstyrelsens ordförande Piteå
Claes Nordmark, kommunstyrelsens ordförande Boden
Tommy Nilsson, kommunstyrelsens ordförande Kalix
Tomas Egmark, kommunstyrelsens ordförande Älvsbyn
Anders Öberg, regionråd i opposition Region Norrbotten
Samtliga är socialdemokrater.

Det är inte småpengar det handlar om

Nu har jag varit på mitt första riktiga styrelsemöte med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Återigen blev det uppenbart vilken situation samtliga landets kommuner har framför sig när vi ska få ihop den omöjliga ekvationen. Att det blir fler barn, mycket fler som är 80 år och äldre samtidigt som gruppen förvärvsarbetade inte växer i samma utsträckning. Luleås situation med att få ihop ekonomin och kompetensförsörjningen med dessa förutsättningar är på inget sätt unik. Vi är i gott sällskap med flertalet kommuner i Sverige som brottas med motsvarande frågeställningar.

Jag fick också tillfälle att lyssna till SKLs experter som gick genom läget för skatteutjämningen mellan kommunerna. Det var återkommande indelas presentation att Luleå är en stor förlorare enligt utredningens förslag där vi redan idag bidrar med ca 4000kr/invånare i kostnadsutjämningen mellan kommunerna och nu ska bidra med ytterligare en tusenlapp per invånare. Detta motsvarar ytterligare 80 miljoner per år. Den krassa och samlade bedömningen från experterna och politikerna var att det finns få möjligheter att ändra på detta, utan istället får alla inrikta sig på att förslaget genomförs från 2021.

Det sätter bara ytterligare fokus på hur viktigt det är att vi lyckas med vårt arbete att minska kostnaderna för lokaler, effektivisera och digitalisera skola, vård och omsorg och vår service till Luleåborna. Ska vi klara att göra detta utan att behöva säga upp lärare, undersköterskor, vaktmästare med flera så är det avgörande att vi gör jobbet redan nu. För när riksdagen tagit beslut om den nya skatteutjämningen så är det bara att vackert betala för Luleås del. Skjuter vi upp problemen nu får det allvarliga konsekvenser för välfärden.

De som nu säger nej till de förändringar som nu kommer beslutas om måste då komma med andra förslag. Skattehöjning på tusentals kronor per år för vanliga löntagare och pensionärer? Uppsägningar av hundratals kommunanställda? Det är inte småpengar det handlar om. Tvärtom. Därför förväntar jag mig mer av de som säger nej. Jag vill höra realistiska alternativ.

Inga partier kommer undan verkligheten

Nu har vi tagit viktiga steg för att ta itu med kommunens ekonomi så den är långsiktigt hållbar.
För att möta en verklighet där de äldre blir alltfler och behoven av vård och omsorg ökar. För att barnen blir fler och behovet av utbildning växer. För att hitta nya vägar, arbetsmetoder och öka tempot med digitalisering när det blir svårare att rekrytera personal. För att Luleå fortsatt ska vara en attraktiv kommun att leva i och vilja flytta till, inte minst för unga kvinnor. För att vi fortsatt ska vara offensiva för byggande, i kontakter med omvärlden, pådrivande för fler jobb och tillväxt.

Det finns ett brett stöd i fullmäktige för en sådan politik. Förutom Socialdemokraterna står Moderaterna och Landsbygdspartiet bakom denna färdriktning.
Det är bra och viktigt med en bred bas i politiken så att Luleå kan utvecklas stabilt också framöver. När flera partier ser att vi inte kan fortsätta som förut känner jag hopp om Luleås framtid. Vi förenar ansvar och svåra prioriteringar med en stark tro på Luleås framtid och tillväxt.
Det som förvånar mig är att uppslutning kring denna linje inte fick ännu bättre stöd. Alla partier i Luleås kommunfullmäktige har exakt samma kunskap och information om sakläget. Alla gruppledare för de olika partierna vet att det inte går fortsätta som förut. Ändå är det exakt det man väljer att göra i varierande grad. Ungefär sådär som man för hemma när diskbänken börjar bli överbelamrad eller dammråttorna virvlar runt. Man låtsas inte se eländet, men inser ändå att förr eller senare måste jag ta itu med det tråkiga. Samma gäller i politiken.

Inga partier kommer undan den verklighet Luleå och de allra flesta andra kommuner står inför. Inga partier har mer pengar än andra att spendera, även om man låtsas det.
Återkommande skildras det som att det vi gör i Luleå är besparingar och nedskärningar. Så är inte fallet. Det tillförs mer pengar till välfärden även efter det att effektiviseringarna gjorts. Däremot måste vi bedriva verksamheten mer effektivt med nya arbetsmetoder och med digitalisering som stöd.
Om vi inte stramar upp ekonomin blir det snabbt underskott, uppsägningar av personal och skattehöjning. Inget av detta vill vi riskera. Vi lämnar inte över till nästa generation att hantera dagens problem. Problem som vi inte möter idag växer till större problem imorgon.
Vi socialdemokrater är beredd att ta ansvar för en hållbar framtid.

Niklas Nordström kommunalråd (S) i Luleå

Ny högstadieby planeras i centrala Luleå

 

Socialdemokraterna i Luleå lanserar nu ett förslag om en högstadieby, likt den redan existerande gymnasiebyn, i centrala Luleå. Kraven på att skolan ska hålla hög utbildningskvalitet och garantera att fler elever klarar sin utbildning gör att vi måste tänka om i Luleå.

– Luleå har högre resultat i grundskolan än snittet i riket. Det är bra men ingen garanti för framtiden. Ska vi kunna ge våra unga Luleåbor den allra bästa utbildningen krävs ny organisation och nya arbetssätt som säkerställer att Luleå fortsatt kan ligga i nationell framkant. En högstadieby kan erbjuda en mängd inriktningar exempelvis internationalisering, olika idrotter, matematik, kultur där dans och musik sker i samarbete med Kulturskolan säger Niklas Nordström, kommunstyrelsensordförande.

– Det vi lärt oss av gymnasiebyn är att den gett Luleå bättre skolresultat. Där finns inte bara lärare, utan också andra viktiga personalresurser som en modern skola behöver. En högstadieby ska vara en lärmiljö i framkant. Genom att samla fler elever och lärare i en modern lärmiljö med digitala verktyg kan vi bidra till att eleverna når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. En skola som signalerar framtidstro och hopp, säger Emma Engelmark, ordförande Barn- och utbildningsnämnden.

– Den nya högstadiebyn kommer samla ca tusen elever och erbjuda attraktiva tjänster där eleverna får tillgång till behöriga och legitimerade lärare. En elevhälsa med kuratorer, skolsköterskor och skolpsykologer alla dagar i veckan. En trivsam och trygg skola med en mångfald av elever, säger Fredrik Bruhn, vice ordförande BUN.

Flera av vår tids svåra frågor har lösningar här i Norrbotten.

 

Jag brukar ofta beskriva det som att flera av vår tids svåra frågor har lösningar här i Norrbotten.
Vi har grön energi från vattenkraft, vindkraft och skog som ger el och biobränsle för klimatomställningen. Vi har mineraler som koppar för att bygga elfordon och andra mineraler för att tillverka batterier för att lagra elenergi. Vi lever i Arktis som världens blickar vänds emot för att hantera klimathotet.
En av våra styrkor är att vi har Luleå Tekniska Universitet som bedriver utbildning och forskning i världsklass inom olika områden och branscher som har med Norrbotten och Arktis att göra. Inte minst i sådant som är centralt för klimatomställningen. För regionens framtid är det viktigt att LTU fortsätter utvecklas och ges förutsättningar att satsa på det som kan skapa grund för tillväxt i norr.
Nyligen hade jag möjlighet att tala med LTU:s styrelse och ledning om de utmaningar Luleå och Norrbotten står inför. Det är ingen tvekan om att vi har mycket att göra för att främja en positiv utveckling i norra Sverige och att det förutsätter en regional samverkan och uppslutning för att skapa tillväxt.
Ett sådant område vi nu kraftsamlar kring är rymden där det kommer ske stora förändringar med växande behov av satelliter. Luleå och Kiruna kommuner, tillsammans med företrädare för rymdindustrin, LTU och andra aktörer, gör nu en kraftsamling gemensamt som kommer sätta oss på världskartan.
I november besökte en delegation USA med företrädare från Luleå kommun och näringslivet, LTU, rymdindustrin och datacenterindustrin för att berätta mer om de unika möjligheter som finns i Norrbotten med LTU:s rymdforskning, Esrange och vår miljö för datacenter.
De små satelliter som skjuts upp från Esrange ska samla in data som sedan processas nere på jorden i olika datacenter.
Genom att vi nu är långt framme i Sverige, tack vare regeringens rymdstrategi och våra framgångar kring datacenter, kan vi i Norrbotten tillsammans med nationella och internationella aktörer skapa jobb och tillväxt i en framtidsbransch.
Redan idag växer det fram företag här som ligger i världsklass i rymdsektorn.
Om vi bejakar de branscher som har framtiden för sig kommer vi att ha en ljus framtid. Då kan vi vända befolkningsutvecklingen så vi åter växer som län. Men då gäller det att vi inte frestas att vara kortsiktiga och egoistiska för att vinna fördel för stunden.
Varje gång någon aktör väljer den vägen blir vi tyvärr alla förlorare.
Niklas Nordström
Kommunalråd (S) i Luleå

Luleå(S) Julkalender 22 december 2018

Full fart på bostadsbyggandet

Just nu pågår byggnation av ca 1200 bostäder runt om i kommunen. Med den här bygghastigheten blir det 600-700 nya bostäder per år.

Nyligen blev det klart att Luleå kommun får 11,5 miljoner kronor från regeringens byggbonus. Pengarna ska användas till att öka bostadsbyggandet. Byggbonusen som är ett statsbidrag ska stimulera till fler bostäder i kommunerna. I fjol fick Luleå drygt 15,7 miljoner kronor och i år beviljades ett stöd på cirka 11,5 miljoner.

– Ett av kommunens viktigaste uppdrag är att se till att det blir fler bostäder i Luleå. Bonusen visar att vi är aktiva och att det byggs nya bostäder. Ett välkommet stöd i vårt fortsatta arbete med att hålla igång bostadsbyggandet, säger Niklas Nordström, Luleås kommunalråd(S).

234 kommuner har ansökt om det aktuella statsbidraget för 2018 och sammanlagt är det ca 1,4 miljarder kronor som fördelas.

Luleå(S) Julkalender 10 december 2018

Luleå – bästa barnkommunen 2018
Majblommans Riksförbund, som varje år jämför och mäter hur väl barns rättigheter tas till vara i Sverige har i år utsett Luleå till ”bästa barnkommun 2018”. Det är 257 kommuner och stadsdelar som har granskats. Det visade sig att Luleå kommun bäst levt upp till Majblommans vision av en barnvänlig kommun.

– Det här är en av de mest värdefulla utmärkelser som Luleå har fått. Kommunen har tillsammans med andra aktörer länge arbetat för att alla barn och unga ska ha en trygg och god uppväxt oavsett socioekonomiska villkor. Du ska till exempel kunna delta på skolans friluftsdag även om du saknar utrustning. Jag är väldigt glad och stolt över att vårt gemensamma arbete nu har lett till att Luleå utses till årets bästa barnkommun, säger Niklas Nordström Luleås kommunalråd(S).