Ett samhälle där alla får vara med, inte bara några få.

1 maj är dagen då arbetarrörelsen gemensamt demonstrerar i protest mot samhällets orättvisor I år demonstrerar vi under parollen ”Välfärden först”. När jag gjorde min första skoldebatt som ung SSUare fick jag frågan: ”Vad är välfärd?” Jag tyckte det var fruktansvärt svårt att komma med ett kort svar på den frågan och skämdes eftersom att den moderata motdebattören snabbt svarade ”Vård, skola, omsorg och möjligen rättssystemet”.

Idag inser jag att det var väldigt klokt av mig att se komplexiteten i frågan för jag ser att synen på vad välfärd innebär är kanske den största skiljelinjen i svensk politik. Jag tror också att många socialdemokrater ibland också behöver påminna sig om vad vi egentligen menar med välfärd. Därför tycker jag att det är extra viktigt att vi i år demonstrerar under parollen ”Välfärden först”. Välfärden handlar om allas möjlighet tillfredsställande levnadsstandard, hälsa, arbete, utbildning och bildning. För socialdemokrater är inte välfärden målet utan verktyget för att uppnå ett samhälle där alla, oavsett grundförutsättningar ska ha lika möjligheter att forma sina egna liv och sitt eget självförverkligande.

Därför är idrott, föräldraledighet, sjukförsäkring, sjukvård, omsorg, utbildning, kultur och trygghet vid arbetslöshet lika självklara delar av välfärden. Även om några områden av uppenbara skäl ska ha mest resurser för att de är de mest grundläggande så är alla fortfarande självklara delar för att åstadkomma det samhälle vi tror på. Vi tror på det för att vi är helt övertygande om att samhället tjänar på att ta hand om alla och inte bara några få när tittar på både människovärde och samhällsekonomisk effekt på slutraden.

Högern har ändrat sin retorik men inte grunden. Genom att reducera välfärden till det mest basala lägger det också grunden till att ifrågasätta vem som ska få ta del av den. Därför kommer jag att protestera för att flerbarnstillägget ska finnas kvar. Både i form av barnbidrag och studiebidrag, för jag anser att det är självklart att vi ska försöka ge barn goda livsvillkor som möjligt oavsett föräldrarnas inkomst.

Jag protesterar mot att otrygga anställningsformer har gett en stor ekonomisk otrygghet för så många, särskilt unga, under pandemin och att a-kassan försämrats.

Jag protesterar mot att det ska krävas så många kvinnomord samtidigt för att mäns våld mot kvinnor ska hamna högt upp på agendan för alla partier när det är ett samhällsproblem som vi alla har någon i vår absoluta närhet som upplevt.

Jag protesterar för att vi tillsammans måste engagera oss för att skapa bättre levnadsvillkor för alla de som har haft en svår och isolerad tillvaro under pandemin och för att vi måste bli bättre på att ge alla de som tagit hand om sjuka och äldre bättre arbetsvillkor. Vi demonstrerar digitalt i år för att vår övertygelse är att vi kan skapa ett samhälle med framtidstro där alla får vara med, inte bara några få.

Facebook lyfter Luleå till en ny nivå

Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå, är just hemkommen från en resa i USA tillsammans med en delegation för att marknadsföra Luleå gentemot några av världens största teknikföretag. I förra veckan besökte delegationen Facebooks huvudkontor i Palo Alto.
– Vi välkomnar Facebooks supersatsning här i Luleå. Det faktum att närmare tusen personer kommer att arbeta med bygget är en välkommen injektion, liksom de mer långsiktiga effekterna som befäster Luleå som etableringsort nr 1, säger Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå.

Facebook gör en kraftfull investering och nära fördubblar sin verksamhet i Luleå genom att bygga ut sitt datacenter. Facebook väljer också att etablera ett ”Technology Deployment Centre” i Luleå Science Park. Det offentliggjorde företaget idag. 2021 ska den tredje hallen på Porsön tas i bruk. När den är färdig har Facebook en verksamhet i Luleå på över 100 000 m2, och har investerat totalt 8.7 miljarder SEK i anläggningen. Det gör datacentret till ett av de största i världen.

Närmare 1 000 personer kommer att vara direkt engagerade i bygget av den tredje serverhallen, som skapar högtryck också för företag inom hotell, resor och handeln.

Luleå är idag Sveriges ledande centrum för forskning kring datacenter. Luleå Tekniska Universitet driver det nationella forskningscentret Cloudberry Datacenters och den statliga forskningsstiftelsen RISE anläggning SICS ICE är också placerad i Luleå vilket ytterligare stärker det forskningsrelaterade samarbetet med Facebook och andra aktörer inom datacenterindustrin. Facebook har också valt att förlägga ett ”Technology Deployment Centre” i anslutning till Luleå Science Park och LTU.

– Att Facebook valde att satsa på en okänd ort nära polcirkeln för fem år sedan var en riktig wow-känsla! Att de nu expanderar så kraftigt här är det ultimata kvittot på hur bra vi är på att stötta stor och elintensiv industri. Det bekräftar att vi är en av världens mest spännande orter för den här typen av lokaliseringar, säger Li Skarin, VD Luleå Näringsliv.

När Facebook etablerade sitt första datacenter i Luleå 2011 – det första utanför USA – startade en ny industriera där nya företag och nya jobb har vuxit fram, sida vid sida av stålindustrin. Idag är Luleåregionen ett av världens ledande kluster för datacenterindustrin med totalt 18 olika anläggningar.

Utvärderingen av Facebooks tidigare investeringar visar att de har lett till omkring 4 700 nya jobb i Luleå under perioden 2012-2016. 2025 räknar Boston Consulting Group med att omkring 30 000 personer arbetar direkt eller indirekt med datacenter i Sverige. Det är dubbelt så många som är sysselsatta inom stålindustrin idag.

Nu bryter vi centraliseringsvågen

Civilminister Ardalan Shekarabi och Fredrik Lundh Sammeli, ordförande för Socialdemokraterna Norrbotten i NSD idag:

Var du än bor i Sverige har du rätt att få tillbaka det du förväntar dig av samhället. Därför behöver den statliga servicen förstärkas och fler statliga jobb finnas utanför Stockholm. Regeringen har meddelat att tio nya servicekontor öppnar runt om i Sverige, varav ett i Jokkmokk och ett i Överkalix. Regeringen har också beslutat om fler lokaliseringar av statliga myndigheter utanför Stockholms län, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

En del av regeringens arbete med att stärka den statliga närvaron handlar om att omlokalisera myndigheter från Stockholms län till andra delar av landet. Hittills har elva omlokaliseringar skett, exempelvis Polarforskningssekretariatet till Luleå. Regeringen har också beslutat om att omlokalisera delar av Statens servicecenter till Sollefteå och att lokalisera den nya myndigheten för digitalisering av offentlig sektor till Sundsvall. Det här är ett långsiktigt arbete som kommer att fortsätta.

En annan del av arbetet handlar om att förstärka den statliga servicenärvaron. Vi bygger nu ut de servicekontor som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket idag driver ihop så att de på sikt ska erbjuda fler myndigheters service och från och med 2019 samlas i en gemensam organisation. Men redan här och nu måste den statliga servicen stärkas i områden där den är för låg. Därför har vi gett de tre myndigheterna i uppdrag att innan nästa sommar etablera tio nya servicekontor, i socialt utsatta områden och i landsbygdsregioner som saknar servicekontor. Nyligen meddelade regeringen att två av dessa kontor kommer att öppnas i Norrbotten, ett i Jokkmokk och ett i Överkalix.

Det är smart politik, inte bara för att fler människor får möjlighet att träffa myndighetspersonal på plats när de behöver. Utan också för att vi vet att den statliga närvaron är nära sammankopplad med människors tillit till det offentliga och sammanhållningen människor emellan. I decennier har intresset för frågan om statlig service och statlig närvaro varit svalt, för att inte säga obefintligt. Tidigare var det närmast en självklarhet att nya myndigheter skulle hamna i Stockholm, och från mindre orter försvann statliga jobb. Den inställningen finns kvar på sina håll. Från företrädare för moderaterna har vi hört att partiet inte tror på omlokaliseringspolitiken och Jimmie Åkesson (SD) har sagt att han vill behålla koncentrationen av statliga myndigheter i Stockholmsområdet.
Efter allt för lång tid av ointresse behövs en rivstart, och därför tar den här regeringen krafttag för att bryta centraliseringsvågen. Så stärker vi Sverige och den svenska modellen.

Ardalan Shekarabi, civilminister (S)
Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Socialdemokraterna Norrbotten

En fantastisk utveckling

Bra vård i Norrbotten – inget är viktigare än att familjen får vara frisk. Trygghet är att det finns bra sjukvård nära när ett barn trillar illa på skridskobanan och får hjärnskakning, när äldre behöver få såren omlagda eller hjälp med recept och mediciner. En vård som är lika bra oavsett vem du är, var du bor är – den svenska modellen.

Jag har under min tid som förtroendevald politiker i Norrbotten varit med om en fantastisk utveckling. Det som tidigare var en omöjlighet är en möjlighet idag. Regeringens satsningar i budgeten är bra för oss i Norrbotten. Förlossningsvården får ett tillskott med 22,4 miljoner kronor och övriga sjukvården stärks samtidigt med 92,4 miljoner kronor. 49 200 pensionärer i vårt län får sin skatt sänkt nästa år. 30 200 barnfamiljer får höjt barnbidrag.

Vi står inför oändliga möjligheter att utveckla vården. Det finns en innovationskraft
med många förbättringsförslag som behöver uppmuntras, blomma och få vingar. Den största kraften jag möter finns hos patienter, anhöriga och brukarorganisationerna. För att nå framgång och utveckla vårdmetoderna kommer det vara angeläget att utveckla och stärka patientinflytandet. Som privatperson, regionanställd, kommunanställd, företagare eller forskare i Norrbotten kan du som har idéer få hjälp via idéplats.se med att utveckla hälso- och sjukvården i vårt län.

Den vård du behöver ofta ska finnas på bra och tillgängliga hälsocentraler. Vård som i dag finns på sjukhus behöver flyttas närmare människor: till hälsocentraler, närakuter och i vissa fall i människors hem. Tänk tvärtom; vi ska vårda de friska så de inte blir sjuka. Förebygga.

Vi socialdemokrater är garanten för jämlikhet och rättvisa. Vi tar ansvar, vi är den kraft som står i opposition mot orättvisor och ojämlikhet i alla lägen. Norrbottningarna ska få vård efter behov – inte plånbok. Den med störst behov går först. Den offentligt finansierade vården ska vara så bra och tillgänglig att tilläggsförsäkringar blir överflödiga.
De utmaningar som vi ser inom dagens sjukvård bottnar i problem med att utbilda, rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Bemanningen behöver öka, medarbetarna ska få växa och ges tid och utrymme för kompetensutveckling i en verksamhet som har patientens fokus inte enbart sätter patienten i fokus.

Anders Öberg
Regionråd, Socialdemokraterna

Anna Ekström om dagens och framtidens skola

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström medverkade på ett möte om skolpolitik i stadshuset igår i Luleå. Anna Ekström pratade visioner, om en skola där undervisning med kunskap och bildning är i centrum – en  jämlik kunskapsskola. Skolan ska kännetecknas av långsiktighet. Bort med ryckigheten. Skolan ska vara ett gemensamt projekt för hela samhället. Ingen skola är bättre än sina lärare, lärarbristen måste åtgärdas. Vidare ska skolan vara likvärdig. Det var några av de punkter som Anna Ekström inledde med.

Tillsammans med Niklas Nordström, Luleås kommunalråd, har Anna Ekström en debattartikel i dagens NK.

Kunskapslyft ger fler jobb

I den höstbudget som presenterades i september bygger regeringen ut kunskapslyftet. Ytterligare cirka 32 000 nya utbildningsplatser skapas fram till 2021. Totalt sett kommer då cirka 93 000 platser att ha tillförts sedan kunskapslyftet sjösattes i början av denna mandatperiod. Syftet är att minska arbetskraftsbristen och därmed arbetslösheten, att ge en möjlighet till omskolning, karriärväxling och bildning. Den svenska ekonomin går som tåget.

Sedan regeringen tillträdde har ungefär 200 000 fler ett jobb att gå till. Sysselsättningsgraden är den högsta som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land och den högsta i Sverige sedan 1992. Så ska det vara, alla som kan jobba ska jobba. Men det går inte lika bra för alla. Cirka 350 000 personer är fortfarande arbetslösa. En stor grupp nyanlända, till exempel, behöver undervisning i svenska, yrkesutbildning, kompletterande utbildning eller praktik för att kunna ta steget in och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Samtidigt letar både näringsliv och offentlig sektor med ljus och lykta efter arbetskraft. Drygt 100 000 jobb är lediga. Problemet är ofta att de arbetssökande inte har de kvalifikationer som efterfrågas. Utbildningen och/eller erfarenheterna räcker inte till.Det är uppenbart att matchningen måste förbättras. De arbetssökande måste ges den stöttning som behövs för att kunna ta de lediga jobb som finns. Situationen på arbetsmarknaden i Norrbotten är inget undantag, utan speglar landet i stort. Här finns en växande efterfrågan på arbetskraft inom ett flertal branscher. I våra respektive roller som minister med ansvar för gymnasieskolan och kunskapslyftet, och som kommunalråd, är vi mycket angelägna om att kompetensförsörja hela landet.

I årets budget investerar regeringen, utöver tidigare aviserade satsningar, i att förstärka den regionala yrkesinriktade vuxenutbildningen med medel motsvarande 6 750 platser. Dessutom innehåller årets budget en förstärkning som kommer öka ersättningen till kommunerna för att göra det mer lönsamt att erbjuda utbildningar inom exempelvis bygg- och anläggning, el- och energi, fordon och transport.

Dessutom kommer yrkeshögskolan byggas ut med cirka 45 procent till 2022. Det innebär cirka 14 000 nya utbildningsplatser. Fullt utbyggt kommer det finnas knappt 44 000 utbildningsplatser inom yrkeshögskolan 2022, att jämföra med de cirka 30 000 som finns i dag.

Även i Luleå är kompetensförsörjning högt på dagordningen. Bland annat möts den genom ett nystartat projekt, Workplace Luleå, där arbetsgivare med rekryteringsbehov matchas mot utrikesfödda som söker arbete. Projektet hjälper och stödjer både arbetsgivare och arbetssökande med bland annat rekrytering, handledning och språkträning.

I Luleå bedrivs också ett flertal yrkesutbildningar på både gymnasial och eftergymnasial nivå med nära koppling till arbetsmarknadens behov. Ett exempel är lärlingsutbildningen där vuxenutbildningen i dagsläget har 75 studerande och där lärandet sker i huvudsak ute hos arbetsgivaren.

Regeringens kunskapslyft är en mycket viktig del av den svenska modellen. Människor får möjlighet att utvecklas och stärka sin ställning på arbetsmarknaden samtidigt som offentlig sektor och näringslivet kan anställa den kompetens de behöver.

Anna Ekström (S),
gymnasie- och kunskapslyftsminister

Niklas Nordström,
kommunalråd Luleå

 

 

 

Rö(s)ta i Kyrkovalet idag

17 september. Valdag idag i Kyrkovalet. Använd din rösträtt!

För dig som är medlem i någon av de tre församlingarna i Luleå håller vallokalerna öppet:

12.00-20.00
Råneå församlingsgård
Församlingsexpeditionen vid Domkyrkan
Björkskatakyrkan
Mjölkuddsgården
Örnäsgården
Hertsökyrkan

12:30-20:00
Petrigården, intill Gammelstads kyrka

14.00-20.00
Stadsökyrkan
Porsökyrkan
Bergnäskyrkan
Sörbyakyrkan

 

 

Debattartikel Anders Öberg och Yvonne Stålnacke

NSD idag. Debattartikel Anders Öberg och Yvonne Stålnacke, Socialdemokraterna Luleå, ordförande och vice ordförande – om modiga människor, Luleå Pride och Kyrkovalet:

”De mörka krafterna ska inte ges utrymme – alla ska känna sig välkomna och värdefulla

Äntligen, så kom den då, den efterlängtade sommaren till Luleå och Norrbotten. Ett lika säkert tecken som att sommaren kommer är Pride Luleå. I år är det sjätte året i rad som Pride Luleå anordnas.

Vi är stolta att denna viktiga händelse återkommer varje år i Luleå. Det startades av modiga människor och har växt i omfattning och fått ökad uppmärksamhet tack vare ännu fler modiga människor och är nu en av de större Pride festivalerna i vårt land.

Det är valår i år. Den 17 september sker Kyrkovalet. Om tre månader har alla som är medlemmar i Svenska kyrkan och fyllt 16 år möjlighet att rösta. Svenska kyrkan är ett starkt varumärke med drygt 6 miljoner medlemmar och Sveriges i särklass största medlemsorganisation.

I Luleå finns det tre församlingar: Luleå Domkyrkoförsamling, Nederluleå församling och Råneå församling. Ett 60-tal kandidater finns på våra listor.

Inför Kyrkovalet ökar tonläget hos våra kyrkopolitiska motståndare, de vill påskina att våra kandidater, alltså socialdemokrater, inte är riktigt lika goda kyrkopolitiker som andra, som valts från så kallade politiskt obundna listor. Det där är struntprat. Vårt valsystem handlar om demokrati och om representation – representativ demokrati. Vad är det för fel med det? Vi är tydliga, det handlar om att kyrkans drygt 6 miljoner medlemmar ska ges insyn och makt i kyrkan. Demokrati.
Vi socialdemokrater vill att Svenska kyrkan ska stå på människans sida. Samhället byggs av människor, för människor. Det är den centrala tanken inom socialdemokratin.
Det samhälle som vi tillsammans bygger måste också präglas av vissa grundläggande värderingar. Vi socialdemokrater verkar för att solidaritet, jämställdhet och jämlikhet skall känneteckna Svenska kyrkans verksamhet.

Vad menar vi? Låt oss gå tillbaka till Pride Luleå.
Vi Socialdemokrater står upp för HBTQ-personers rätt, vi vill motarbeta alla former av kvinnoprästmotstånd, vi säger ifrån när människovärdet kränks.

De mörka krafterna ska inte ges utrymme. Kyrkan ska utveckla arbetet till stöd för nyanlända och vara en tydlig röst för medmänsklighet. Ständigt måste kampen mot islamofobi och antisemitism tas. Svenska kyrkan ska vara en öppen och demokratisk folkkyrka som står upp mot rasism och religionsförtryck.

Vi vil att kyrkans lokaler ska tas tillvara för det lokala samhället och att kyrkan tar initiativ till samverkan med andra samhällsaktörer i byar och stadsdelar.

Alla ska känna sig välkomna och värdefulla i kyrkan, all verksamhet ska ha ett inkluderande perspektiv.
Vi socialdemokrater vill vara en fortsatt stark röst för allas lika rätt och värde.”