Jag tror på ökad jämlikhet och jag tror att politiken kan och ska utjämna skillnader mellan människor

Vi kan konstatera att det finns ibland uppfriskande och ibland sorgliga, men väl tydliga skiljelinjer mellan partierna i vår respektive syn på hur Luleå ska styras framåt.

För det är ju så, att även om politik handlar om att hitta samförstånd och nå överenskommelser så handlar det också om att visa på skillnader mellan olika partier. Inte bara i enskilda sakfrågor utan där vi faktiskt bottnar i vår övertygelse om hur samhället ska organiseras.

Jag tror på ökad jämlikhet och jag tror att politiken kan och ska utjämna skillnader mellan människor.

Jag tror inte att ökad jämlikhet skapas genom att släppa in privata aktörer i äldreomsorgen. Jag tror det skapar ökad valfrihet men inte att det skapar ökad jämlikhet.

Jag tror inte att en nedläggning av kommunens arbetsmarknadsförvaltning kommer att bidra till att öka jämlikheten mellan kommunens invånare utan tvärtom till att lämna några bakom.

Jag tror inte att de demografiska utmaningar Luleå står inför kommer att bli lättare att tackla om vi skär ner på alla insatser för att öka Luleås attraktionskraft till förmån för de så kallade kärnverksamheterna.

För det är ju det där med jämlikheten som är kärnfrågan. Att alla ungar ska kunna unna sig att drömma stort. Att skolan ska vara kompensatorisk och klara av att utjämna socioekonomiska skillnader. Att vården och omsorgen av våra äldre ska ges efter behov och inte efter betalförmåga. Att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas så att det inte ska kunna skilja sex år i medellivslängd mellan en person som är högutbildad och en som är lågutbildad. För det är ju helt orimligt, så kan vi inte ha det.

Möjligheten till en meningsfull fritid inte ska avgöras av dina föräldrars utbildningsbakgrund. Alla ungar ska få lära sig att spela ett instrument eller utrycka sig via teater eller dans genom att kulturskolan är kostnadsfri. Det är en stark jämlikhetspolitik för mig.

I inlägg efter inlägg från talarstolen har vi kunnat höra oppositionen säga att det behövs ett nytt ledarskap för Luleå. Att majoriteten är tondöva, inte lyssnar på kommunens invånare, inte visar respekt och är oäkta, någon uttryckte till och med med att vi skulle vara någon slags kommunal diktatur.

Jag tror det finns saker att förbättra när det gäller dialog men att vi ser andra vägar framåt än oppositionen och tar beslut i den riktningen är inte samma sak som att vara tondöva. Det kanske helt enkelt handlar om att vi är musikaliska, vem vet.

Jag tror tror inte att det finns några enkla lösningar. Ingen mirakelmedicin eller quickfix som gör att vi både kan ta ekonomiskt ansvar i en utmanande tid och samtidigt låta bli att göra förändringar. Jag är dock övertygad om att vi ska göra de förändringar som krävs med jämlikheten i fokus och det tycker jag att den här budgeten gör. Det är helt enkelt en ansvarsfull, sossig budget.

Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till strategisk plan och budget med Lenitas tilläggsförslag

Luleå(S) Julkalender 13 december 2018

Isbanan – en vinteroas

Så här års är det många som längtar efter att få komma ut på isen. Bottenviken fryser till is tack vare det bräckta vattnet som varken är salt eller sött. Älvens vatten som rinner ut i viken ligger bakom detta fenomen, det gör Luleås skärgård unik. På vintern förvandlas isen den till en stor lek- och rekreationsplats för vinteraktiviteter. Luleås isbana – en storslagen skridskobana, Luleås mest populära vinterbesöksmål.

Du väljer själv var du vill börja, i den norra eller södra hamnen. Du kan se holländska elitåkare som försöker slå världsrekord ena dagen, för att andra dagen se en fyraåring ta sina första stapplande skär med stöd av storasyster och hennes hjälpande stadiga hand. Skridskoåkare, skidåkare, fotgängare och sparkåkare samsas på den vidunderliga isytan. Kanske också en och annan snöskoter svischar förbi på behagligt avstånd.

Luleå(S) Julkalender 7 december 2018

Efterlängtad satsning på dansen i Luleå
Vi har länge upplevt en stor efterfrågan på mer dans i Luleå. Därför har Socialdemokraterna i flera steg gjort strategiska satsningar på dansen i Luleå. Ett av våra vallöften för perioden 2018-2022 var att möjliggöra en scen för dansen i Luleå.

Den 22 november klubbades äntligen besluten. Det finns nu en lämplig centrumnära lokal som efter investeringar kan bli en dansscen samt repetitions-och workshoplokal för scenkonsten dans. Det här innebär bättre förutsättningar för danslivet och framför allt fler tillfällen för Luleås medborgare att få njuta av professionell dans.

 

Framtidsvisioner som ger en klump i magen

Valet är över. För mig betyder det mer tid över till att läsa böcker. I dagarna har jag äntligen läst novellsamlingen ”Jag har passerat torra årstider” av författaren Nasrin Madani.

Madani var Växjös första fristadskonstnär och har i samband med detta kunnat publicera noveller som har blivit censurerade i hemlandet Iran. Hon har dessutom haft möjlighet att översätta dem till svenska. Novellerna berör bland annat hedersmord och berättar de allra mest utsattas berättelser. Att hennes berättelser har kunnat publiceras är viktigt för det fria ordets skull. Men också för oss Luleåbor, som får ta del av berättelser vi annars inte hade fått ta del av. På senare tid, även innan valdagen, har jag haft en växande klump i magen.

Sverigedemokraterna är ett parti som förvisso inte har yttrat sig om kulturpolitiken i Luleå (förutom att deras kopierade budget innehöll en del om kultur och fritid i Lund) men som på nationell nivå och lokalt i andra delar av landet har väckt frågor som ger rysningar hos mig som socialdemokratisk kulturpolitiker.

Eftersom att Sverigedemokraterna i Luleå har växt till den grad att de på egen kraft tar mandat i nämnder och styrelser tycker jag därför att det är rimligt att behandla dem på samma sätt som alla andra partier och ställa dem mot väggen för deras kulturpolitik. Sverigedemokraterna har drivit motioner som handlar om att enbart svenska medborgare ska få ta del av biblioteket till fullo och på flera håll kommenterat vilken typ av litteratur biblioteken ska prioritera. De har också i riksdagen skrivit en motion som tydligt lägger sig i folkbildningens verksamhet, bland annat ska det inte finnas stöd till studier av politisk eller religiös karaktär. Inte heller ska det finnas bidrag för studiecirklar eller annan folkbildning som inte resulterar i att stärka landets interna sammanhållning och beredskap.

Om Sverigedemokraterna får bestämma kan det alltså hända att vi kan glömma den där franskakursen. Naturligtvis har de även på flera håll i landet gjort mycket magstarka uttalanden i sammanhang rörande fristadskonstnärer och påstår att det hör ihop med den så kallade ”massinvandringen”.

Därför är jag extra stolt över att Kulturnämnden förr förra veckan beslutade att föreslå Kommunfullmäktige att tillskjuta 500 000 kr årligen från och med 2020 till Kultur-och Fritidsnämndens budgetram för att kunna permanenta Luleå kommun som fristad för förföljda kulturutövare. Vi socialdemokrater kommer aldrig att låta Sverigedemokraterna få bestämma vilka berättelser som vi får ta del av. Vi kommer alltid att värna det fria ordet.

Emmeli Nybom (S)
Kommunfullmäktigeledamot

Denna debattartikel är publicerad i  Norrbottens Kuriren 2018-10-04 http://www.kuriren.nu/opinion/framtidsvisioner-som-ger-en-klump-i-magen-nm4931012.aspx