Om konsten att kompromissa

Om konsten att kompromissa, komma samman och att veta när det är läge att backa en bit för att nå fram till beslut och resultat, det tror jag är ett ämne som det skulle behöva skrivas en hel bok om. Med exempel från olika tidsepoker och sammanhang – och med noggranna genomgångar om vad som faktiskt hänt både när kompromisser fått olika parter att kunna enas och när viljan att kompromissa inte fungerat utan konflikter och styvnackade åsikter fått segra.
Jag tror att det skulle vara spännande läsning, och en som inte bara jag utan väldigt många fler skulle kunna lära oss en hel del av.

Att ställa krav kan göras på många sätt och med många olika utgångspunkter.
I min värld finns det krav som är rättfärdiga och som absolut ska tillmötesgås – bra arbetsmiljö, en lön det går att leva på, rätt till liv, rätt att få vara och leva som den en är, exempelvis.
Att parterna på arbetsmarknaden i sina förhandlingar om löner och arbetsförhållanden i stort måste kompromissa är en självklarhet – det handlar trots allt om parter som har och företräder olika intressen.

Men visst – att säga ”jag vill ha allt genast och jag vill ha det nu”! skulle självklart vara kul och kännas bra, i synnerhet om jag är övertygad om att mina krav är rättmätiga och skulle göra livet och världen så oerhört mycket bättre. För mig, och i bästa fall också för andra.
Fast så fungerar det ju sällan i ”riktiga” livet.
I det stora och det lilla måste de flesta av oss kompromissa, vara villiga att avstå något för att få något annat. Ta en vanlig familj med säg tre, fyra eller fem medlemmar. Där kompromissas om en hel del till vardags – om vad som ska serveras till middag, skärmtid för familjens barn- och ungdomar, storlek på veckopeng, läggtider, umgänge med kompisar, fördelning av allt som ska göras hemma för att få vardagen att fungera för alla.

På jobbet måste vi också kompromissa – när måste saker verkligen göras, måste vi ha julpynt i alla gemensamma lokaler, hur ska vi göra för att alla ska komma till tals och känna att de blir lyssnade till … listan kan göras lång men handlar i grunden om att kompromissa, komma samman och veta när det är dags att backa.

Att ställa krav vad gäller frågor som ska hanteras i politiska sammanhang är sällan en framkomlig väg. Politik handlar till stor del om att kompromissa, att vara villig att lyssna, att avstå något för att få något annat.
Att på allvar tro att alla de politiska kraven just jag och den gruppering jag företräder ska hörsammas och gå igenom, är lite väl naivt och godtroget. Politikens styrka är ju bland annat att olika åsikter och krav bryts mot varandra, argument möts av motargument, att diskussionerna får föras högt och fritt och att de olika företrädarna i slutänden, förhoppningsvis, kan komma samman och enas om något som alla känner att de kan leva med.

Så går det inte alltid, ibland får några bita i det sura äpplet och inse att fler, majoriteten, tycker något annat än jag. Då får en samla sig, ladda om och försöka hitta nya argument och angreppsvinklar och komma igen. Acceptera att jag kämpade väl, att jag vann mycket men inte allt, och nöja mig med det, för nu.

Folkomröstningen om Framtidens skola är genomförd och rösterna räknade.
En överväldigande majoritet av de Luleåbor som röstade (38 procent), lade sina röster på Alternativ 1 – vad alla de som inte röstade egentligen tycker har vi ingen aning om.
Resultatet har lett till att Socialdemokraterna och Moderaterna i fullmäktige har beslutat att stoppa projektet Framtidens skola, att låta fattade beslut som hunnit verkställas stå fast, att de beslut som inte genomförts inte heller gör det och att överväga att förskolan i Vitå kan flytta sin verksamhet till Vitåskolan.

En typisk kompromiss, där ingen av parterna får allt de vill och krävt, men en del.
Det borde alla kunna leva med.

/Lena Edenbrink, s-föreningsordförande för HBT-Socialdemokrater

Kreativ landsbygdspolitik

Läste i dagens tidning (18/11) en krönika skriven av Susann Jonsson och måste kommentera ett påstående om att det finns noll servicepunkter i Luleå kommun.
Luleå var tidigt ute med att etablera en servicepunkt. Medborgarkontoret i Råneå öppnade i mitten av Juni 1997. Den 14 juni invigdes Medborgarkontoret.

Medborgarkontoret har varit och är en viktig mötespunkt i Råneå. Här har flera myndigheter och verksamheter som Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Barn- och utbildningsförvaltningen varit placerade.

Datorerna med tillgång till internet blev en naturlig mötesplats för många av de nyanlända Råneåborna. Personalen på medborgarkontoret har varit och är behjälpliga i allt från kontakter med myndigheter till information om vad som händer i Råneå och i Luleå kommun.

Luleå Business Region, kommunens näringslivsbolag driver ett projekt, Land möter stad 2.0, i Råneå. Projektansvarig resurs har sin placering i Råneå, i medborgarkontoret. Projektet riktar sig till befintliga företag i Råneå med kringliggande byar men också till verksamheter som kan vara lämpliga för nya etableringar. I Råneå finns även delar av kommunstaben, strateger och lönecenter.

Luleå kommun fortsätter att utveckla mötespunkten, Medborgarkontoret i Råneå. I samma fastighet finns sedan många år biblioteket, som är både folkbibliotek och skolbibliotek. Här planeras för ”meröppet bibliotek”, vilket innebär att du som låntagare kan låna böcker även när biblioteket har stängt.

Medborgarkontoret i Råneå har tillsammans med kommunstabens samhällsutvecklingsenhet fått i uppdrag att utreda möjligheten att använda Råneåskolans aula som en digital mötesplats. Syftet är att skolan skall kunna använda utrustningen i ett lärande för elever och kompetensutveckling för lärare.
Det möjliggör för skolan att verksamhet att vidareutveckla skapaintresse för entreprenöriellt lärande i digital miljö. En digital mötesplats i Råneåskolans aula ger även möjligheter för föreningar att bedriva kulturella aktiviteter.

Nu återstår Sörbyarna. Även där tycker vi socialdemokrater att det ska finnas en mötespunkt, medborgarkontor liknade det i Råneå.

Anja Johansson

ordförande Landsbygdsrådet

Kollektivtrafiken är en viktig del av samhällsbygget

 

Kollektivtrafiken i Luleå är en av de bästa i landet. År efter år ligger Luleå Lokaltrafik AB (LLT) i topp i Sverige med de nöjdaste kunderna och bästa servicen. Vi är för många medborgare det enda sättet för att ta sig till jobbet, skolan, fritidsaktiviteter, konserter, idrottsevenemang, shopping och andra viktiga händelser i lulebornas vardag. De röda bussarna tas nog för självklara av många men det är tack vare att vi Socialdemokrater under många år satsat målmedvetet på en utbyggnad av kollektivtrafiken.

De senaste förarna som rekryterades var samtliga utrikesfödda. Idag finns mer än 35 nationaliteter inom företaget, medarbetarna känner en stor yrkesstolthet och det interna samarbetet funkar bra. Arbete är den enskilt viktigaste faktorn till en fungerande integration vilket gör LLT till ett föredöme i kommunen och företaget till en viktig del i vår integrationspolitik.

Vårt parti har genom ägardirektivet gett ett tydligt uppdrag om att bolaget ska vara fossilfritt till 2030. I bolagets styrelse har vi fattat beslutet om att vi senast 2030 ska ha en bussflotta som är till minst 50% eldriven och resterande del ska framföras på biodrivmedel, sannolikt biogas då detta produceras av Lumire. Redan 2022 kommer bolaget investera i nya el- och biogasbussar och fasa ut de fossildrivna.

Vårt förslag till strategisk plan och budget innebär en ökad ram till kollektivtrafiken, både i tätorten och på landsbygden. Det nya tjänsteavtalet med LLT garanterar nivån för tätortstrafiken de kommande åtta åren. Under 2021 kommer vi dessutom inte att genomföra någon prishöjning på grund av Covid-19. De som åker buss nu är i hög utsträckning de som saknar alternativ, det vore i det läget skadligt för jämlikhet och resande att höja biljettpriset.

Vi står även till förfogande för ett breddat uppdrag utanför tätorten, i det syftet för vi nu en spännande dialog med Länstrafiken som sannolikt innebär att våra röda bussar inom en nära framtid kommer att synas utanför staden.

Vid vårt senaste styrelsemöte beslutade vi att avskaffa företagets privata sjukförsäkring. Den kostade drygt 170 000 kr per år och nyttjades bara av ett fåtal. Att vi stänger dörren till denna typ av försäkringslösningar, som innebär att man kan köpa sig förbi vårdkön, stämmer även väl överens med vårt partis värderingar.

LLT är avslutningsvis, tillsammans med övriga kommunala bolag, en viktig möjliggörare av kultur, idrott och föreningsverksamhet. Vi sponsrar det breda föreningslivet, under 2020 bl.a. Luleå handikappidrottsförening, Astma- och Allergiföreningen i Luleå, Luleå Pingisförening och läxhjälp via Unga Örnar. Vi finansierar även transporten av alla 5-åringar inom bolagets verksamhetsområde till julkalendern i stadsparken som anordnats av Teater Scratch i 25 år. Vi har varit med från start och kommer fortsätta även kommande år, när Covid-19 är besegrat.

Nils Harnesk, ordförande LLT AB

Stämmer det att Region Norrbotten ekonomi var i moras 2018?

Det enkla svaret är nej! SKR följer den ekonomiska utvecklingen i regionerna och den som vill läsa mer så finns flera rapporter från de senaste åren där Norrbotten siffror är bland de bästa i Sverige 2016 – 2018. Region Norrbotten hade den lägsta nettokostnadsutvecklingen 2017 i Sverige!

Men det är inte den bilden som den nya regionledningen med Sjukvårdspartiet väljer att beskriva situationen utan fortsätter att försöka sätta en bild av stor kris. Många har frågor om det situationen och otydliga förslag. Vi och många med oss frågor oss;

Är det därför de nu mitt i en pandemi där vården utsett för högt tryck, medarbetare flyttas och jobbar oftast långa dagar. Är det därför de infört anställningsstopp, stoppa allt arbete med strategisk utveckling, säger upp medarbetare och rita om organisationen enligt gammal modell. Vi kan tyvärr se att sjukvården utsätts nu av ett stresstest av ofantliga mått.

Att Region Norrbotten nu gjort ekonomiska prognoser som visar på stora överskott är inte på grund av strategiska beslut eller tydliga vägval. Det positiva resultat och negativ kostnadsutveckling är istället riktade, stora och ett omfattande nationella stöd till sjukvården för att klara de ökade kostnaderna för pandemin så att de inte ska belasta sjukvården. Riktad ersättningen för att organisera testning av Corona sjuka, extra statsbidrag för att klara möta vårdskulden och de som väntar på ett besök, undersökning och operation då vården stoppat alla planerad vård. Så vi säger stort tack till den S-ledda regeringen.

Det är inte av egen kraft utan av tidigare strategiska beslut och en socialdemokratiska regioner som Region Norrbotten nu kommer göra ett överskott och kan lägga en budget för det kommande året där vi kommer kunna ta emot dryga 400 miljoner extra!

Jag har stor ödmjukhet inför de utmaningarna Norrbottens står inför att klara kompetensbehoven oavsett om det gäller skolan eller sjukvården. Befolkningsutvecklingen där prognosen visar på befolkningsminskning vilket betyder minskade skatteintäkter och statsbidrag som ska finansiera välfärden. Vi behöver mer fokus på utveckling, ta till vara innovationer från vården och ha förtroende för regionens medarbetare.

Anders Öberg, regionråd i opposition

Uttalande från Fredrik Hansson och Emma Engelmark med anledning av folkomröstningsresultatet.

Folkomröstningen är avslutad och vii har fått ett resultat. Nu ska vi analysera valresultatet i lugn och ro. Det är många parametrar som vi behöver ta hänsyn till.
Valresultatet ska behandlas i fullmäktige i december. Innan dess  kommer vi behöva diskutera i partiet med alla föreningar hur vi ska gå vidare. Vi kommer även behöva prata med tjänstepersoner på kommunen för att se vad är möjligt och inte möjligt att göra. Som sagt finns det mycket att ta hänsyn till.
” Att ge något enkelt och konkret svar här och nu blir svårt. Vi är inte idag beredda att dra några slutsatser vad valresultatet kommer att leda till. Det finns mycket vi behöver analysera innan vi kan dra slutsatser av valresultatet.” säger Fredrik Hansson.

”För mig kom valresultatet inte som någon överraskning så här ser det ut i landet som helhet där man har folkomröstningar om frågor som ligger människor nära. För mig är det viktigt att konstatera att samhället och omvärlden förändras, men de socialdemokratiska värderingarna står kvar och är lika starka nu som då. Allra helst jämlikhet eftersom klyftorna ökar i samhället. Utbildning är en strategiskt viktig del för att nå jämlikhet. Vi fortsätter att slåss för en jämlik skola och skolan är till för barnen.” säger Emma Engelmark.

Tryggheten skapar man inom sin egen klass

Är det svårt att förstå vad alternativ två betyder i folkomröstningen? Vad betyder det att vi ska fortsätta att jobba med kvalitet i skolan?
Begreppet liten och stor skola tolkas olika beroende på vem jag pratar med. I Luleå är de flesta skolorna små eller medelstora. Bara 4 av 32 skolor har fler än 400 elever. Så kommer det att vara även i framtiden – vi kommer att ha en blandning av skolor. De minsta skolorna – de med under 100 elever (fem stycken idag) – har det tufft utifrån rekrytering och möjlighet att erbjuda en likvärdig skola.

Många av våra mindre (= äldre) skolor saknar slöjdsalar och hemkunskapssalar. Vi transporterar elever mellan skolor varje dag.
Tryggheten skapar man inom sin egen klass i första hand. Även på en större skola strävar vi efter att organisera skolan i mindre enheter så att barnen kan känna trygghet i sin del av skolan.

Vad tycker lärarna då? De jag träffar ute i verksamheten när jag besöker skolor har större fokus i det dagliga arbetet, i hur lokalerna är utformade och vilka förutsättningar som finns utifrån bemanning, än just i skolstorlek. Det verkar inte vara den viktigaste frågan utifrån kvalitet. De flesta lärarna som jag träffat är otroligt engagerade och verkar trivas just där de är.

Parallellt med utmaningen kring rekrytering av behöriga lärare
har vi en utmaning med skollokaler som är i stort behov av underhåll. Barn ska vistas i friska lokaler. Genom att bygga nytt kan vi lämna undermåliga lokaler och skapa skolmiljöer som utgår ifrån en modern pedagogik och möjliggör att uppfylla de krav som finns i skollagen och läroplanerna.

De beslut som återstår att genomföra utifrån framtidens skola handlar om att föra ihop skolor som ligger nära varandra. Skolvägarna blir inte nämnvärt längre för barnen till exempel på Stadsön som står näst på tur.
Avstånden från Mariebergsskolan som ska lämnas till Stadsön är 1,9 kilometer och från Öhemsskolan 1,4 kilometer.

Ska vi bygga en jätteskola i centrum? Nej, vi ska bygga en modern skola för 500–700 elever för att kunna ge plats för alla elever. Centrum växer samtidigt som fler elever i högstadieåldern söker sig till skolorna i centrum. Redan hösten 2021 saknar vi plats för alla. Om skolan ska växa av sin egen kraft eller om någon nuvarande högstadieskola kommer att inrymmas i den går inte att säga i dagsläget. Det kan påverkas av till exempel de nuvarande skolornas skick. Att vi behövde stänga Munkebergsskolan mitt i en termin är ett bra exempel på hur snabbt förutsättningarna kan ändras.

Skolan är till för barnen och alla barn i Luleå ska ha tillgång till likvärdig utbildning.
Alla ska ha möjlighet att lyckas. Därför vill vi inom S fortsätta att arbeta utifrån de lagar som finns och rätten till en skola som har behöriga lärare som har rimligt stor arbetsbörda och ett kollegialt stöd.

 

Emma Engelmark, ordförande barn- och utbildningsnämnden

Samhället förändras och skolan med den

 

Världen och Luleå förändras hela tiden och vi behöver anpassa oss efter dessa förändringar. Demografin förändras och vi blir allt fler äldre, och fler barn. Det betyder att allt färre ska försörja allt fler. Vi behöver anpassa oss efter dessa förändringar. Den skolstruktur som vi under decennier har byggt upp i Luleå har varit rätt utifrån tidigare förutsättningar, men dagens utmaningar ser annorlunda ut.

Luleå växer men på delvis andra platser än tidigare. På vissa områden måste nya skolor byggas och på andra måste de byggas om och utökas. I vissa fall måste vi tyvärr lägga ned skolor och flytta elever. Vi behöver anpassa skolstrukturen till dagens samhälle och förutsättningar, och skapa en struktur som dessutom håller för framtiden. Rent konkret handlar det om att vi behöver ha tillräckligt stora skolor för att kunna ha behöriga ämneslärare, en fungerande elevhälsa och specialpedagoger.

Det är svårt och komplext att planera för en hållbar och fungerande skolstruktur. Att i en folkomröstning låsa fast begränsningar inför vad som ska vara möjligt i framtiden, när det gäller förändringar i skolstrukturen, blir väldigt problematiskt.

Eftersom samhället förändras måste kommunal service också kunna göra det. Att det har funnits en skola på en plats i mer än 100 år innebär inte per automatik att det alltid kommer att behöva finnas en där. Luleås skolstruktur ser ungefär likadan ut som på 70-talet och vi kan nog alla hålla med om att Luleå har förändrats ganska mycket sen dess. Vi kommer att behöva anpassa skolstrukturen till dagens samhälle och behov. Fokus ska alltid vara på skolans uppdrag, att säkerställa en så jämlik och bra utbildning som möjligt för alla barn i Luleå kommun.

Skolan i Sverige finansieras med elevpengen. Det betyder att ett större antal elever vid varje skolenhet möjliggör att vi kan erbjuda heltidsanställningar till ämnesbehöriga lärare, fullskalig elevhälsa, tillgång till specialpedagoger. Fler elever vid varje skolenhet behöver däremot inte innebära större klasser, förändringarna i skolstrukturen handlar i första hand om att uppfylla skollagen.

Att skolstrukturen i Luleå behöver förändras över tid och att förändringar görs med fokus på att alla elever ska få en bra utbildning är något jag hoppas att luleborna tänker på inför kommande folkomröstning. För mig handlar det ytterst om att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning med hög kvalitet i hela Luleå kommun.

Fredrik Hansson, (S)

Vad innbär en likvärdig skola?

Det handlar främst om alla elevers rättighet att möta likvärdiga förutsättningar i sin vardag baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet (Skollagens portalparagraf) Den enskilt viktigaste faktorn för att lyckas är det som händer i klassrummet (Hattie; Visuellt lärande, m.fl.) Att undervisas av behöriga lärare, (dvs lärare som i sin utbildning läst de ämnen som han/hon undervisar i) som har ett tillåtande och kunskapsinriktat förhållningssätt är den största och främsta framgångsfaktorn.

Tyvärr har vi inte obegränsad tillgång till behöriga lärare och ämnen som hemkunskap, musik, slöjd och matematik är exempel på ämnen som inte har tillräckligt många behöriga lärare. OECD-rapporter och aktuell skolforskning lyfter också fram det kollegiala lärandet. Att lärare som undervisar i samma ämnen träffas regelbundet, analyserar resultat, kritiskt granskar sin undervisning och besöker varandras lektioner, utvecklar lärares lärande.

Tillgången till en närvarande elevhälsa, dvs skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagoger, är en annan faktor som främjar elevers lärande och mående. Det finns många rapporter och undersökningar som stärker och vidimerar det påståendet. Även när det gäller elevhälsa så är tillgången begränsad. Skollagen har skärpt kraven när det gäller elevhälsan ( ”Elevhälsan SKA bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas LÄRANDE, UTVECKLING och HÄLSA) Skolinspektionen, som granskar hur huvudmännen utför sitt uppdrag gör inga undantag om en skola är liten eller stor, belägen i stan eller på landsbygd.

Vi som finns i barn- och utbildningsnämnden har i uppdrag att följa Skollagen. Beslut som vi tar måste alltid ha sin grund i Skollagen. Vi vinner sällan popularitetspris men det är inte oss det handlar om utan barn och elevers framtid.
Vi behöver därför ha tillräckligt stora skolor för att kunna leva upp till Skollagens krav på rätten till likvärdig skola.

Maria Müller ledamot i barn- och utbildningsnämnden

Bostäder viktigt för utveckling.

En kommun som utvecklas behöver växa, för att kunna växa behövs bostäder. Vi behöver fler bostäder i Luleå och dessutom bostäder av varierande storlekar. Det är dessutom viktigt att det skapas förutsättningar för liv mellan husen. Lekplatser för barn, konst och skulpturer i området. Allt detta ska finnas med i den fortsatta planeringen. Det är viktigt för att öka attraktionskraften både för området och hela kommunen.

Vi är fortfarande inne i en besvärlig period med pågående pandemi. Det gör att vi är försiktig med aktiviteter i lägenheter för att minska risken för smittspridning. Självklart åtgärdar vi det akuta alltid.

Nytt från årskiftet om kommunfullmäktige så beslutar blir att vi i Lulebo tar hand om vår egen bostadskö från bostad Luleå. Kön blir då avgiftsfri från årsskiftet. Det finns många frågor från personer som står i bostad Luleås kö om avgiften.
Kommunfullmäktige har fastställt den avgift som ska vara och därför är det viktigt att alla betalar avgiften för att behålla sin plats i kön när vi tar över.
Vi är rustade för att ta över kön och kommer att göra vårt bästa för att övergången ska bli så bra som möjligt.

Vi vill bidra med vår insats på bostadsmarknaden för att hela kommunen ska utvecklas. Ett starkt kommunalt bostadsbolag är en viktig del i utvecklingen.

Med vänlig hälsning
Ordförande Luleåbo Kent Ögren

Luleå hamn ett logistiskt centrum

Luleå hamn ska vara ett logistiskt centrum inte bara för kommunen utan för hela regionen och det regionala näringslivet. Idag är LKAB och SSAB våra två stora kunder och båda betyder mycket för hela regionens utveckling.

Luleå hamn spelar också en avgörande faktor när nya industrier ska etablera sig. Hamnens betydelse för hela logistikkedjan är oerhört viktig, den är en central nod mellan sjöfart, järnväg och vägtransporter.

Luleå hamn har därför sedan 2011 tillsammans med Trafikverket, Sjöfartverket och LKAB arbetat för att hamnen ska bli mera tillgänglig för större fartyg och på så sätt effektivare för våra kunder.
Malmporten som muddringsprojektet heter, innebär djupare farled, två nya djupkajer och ett nytt landområde för hamnen. 20 miljoner kubikmeter ska grävas ut, mer än när Sandskär byggdes. En del av massorna ska läggas i Skvampen och en del i ett djuphål vid Vitfågelskär.

Projektet innebär 40% billigare transporter pga av större fartyg (3 ggr större än idag)och 40% bättre för miljön. Projektet bidrar till att vi lättare når klimatmålen och dessutom att vi avlastar vägarna från tunga transporter.
Vi har fått 35 miljoner från EU till en förstudie och 7,5 miljoner till projektering. 2015 påbörjade vi arbetet för att få en godkänd miljödom och den domen blev klar 2018 efter överklagning. 2016 gjorde vi provgrävningar för att se hur botten såg ut och den såg bra ut inga större sprängningar behövs.

Vi finns med i regeringens infrastrukturplan för 2018-2029
och därmed är pengar till farledsmuddringen klara, för de övriga delarna pågår förhandling. Hela projektet kostar ca 3,3 miljarder. Eftersom Luleå hamn är, av EU, utsedd till Corehamn kommer vi kunna ansöka om 30% EU-medel för vår del i projektet. Projektet kommer att ta ca 5-6 år att genomföra , muddringen kan endast ske när vi har öppet vatten.

Birgitta Ahlqvist
ordförande
Luleå hamn AB