Nu räcker det faktiskt

Jag är en av gräsrötterna inom Socialdemokraterna i Luleå. Jag är en vanlig fritidspolitiker som deltar i det politiska arbetet hemma i Sörbyarna och i kommunpolitiken. Jag kan därför skriva detta utan att någon kan anklaga mig för att det görs i egen vinning.

Jag är mycket upprörd och förvånad över den hets och det tonläge som används av politiska motståndare, anonyma insändarskribenter och återkommande hårt vinklade nyheter och rubriker i lokalmedia. Och den som det drabbar är vårt kommunalråd Niklas Nordström. Det är inte sällan jag undrar hur han står ut. Jag brukar höra av mig som vän och partikamrat till Niklas och fråga hur han mår. Hur han orkar trots de angrepp och den ensidigt negativa bild som förmedlas i media.

Inte sällan beskylls Niklas för allt elände som kan tänkas. Det beskrivs både av journalister, politiska motståndare som av anonyma röster att Niklas ensam tagit en massa beslut. Jag häpnar. Tror folk verkligen att det är så det går till? Jag har själv deltagit i många möten de senaste fem åren där Niklas på ett pedagogiskt och ansvarsfullt sätt tagit olika frågor till våra möten inom partiet. Där har vi diskuterat och sedan i samtliga fall enhälligt ställt oss bakom det vi kommit fram till. Inte i ett enda ärende eller fråga som kommunen tagit beslut om är det Niklas ensam som vare sig tagit besluten eller ska stå ensam som ansvarig.

Bakom Niklas står ett enigt parti och fullmäktigegrupp. Dessutom rätt ofta flera andra partier när väl beslutet tagits i kommunfullmäktige. Jag var en av de som inte kände Niklas när han kom hem till Luleå. Jag ska erkänna att jag var avvaktande, men såg snabbt att vi fått en varm, seende och klok lagledare. Alla de beskrivningar som görs är inte sällan av de som vill Niklas och vårt parti illa eller av de som aldrig träffat honom. Jag blir arg och ledsen när folk pratar om en person på det sätt som man gör.

Vänsterpartiets Nina Berggård drar sig inte ens för att använda sexistiska tillmälen och ett ovärdigt språkbruk mot honom och vårt parti, vilket vi senast kunde läsa i NSD häromdagen. Jag skäms å hennes vägnar som drar ned den politiska diskussionen till den nivån. För mig är gränsen nådd. Jag och vi andra som är aktiva inom S står gemensamt bakom den politik vi för och vi stöttar fullt ut vår lagledare. Nu är det nog med personangrepp och fulspel. Jag accepterar inte detta. Luleå kan bättre!

Demokrati innebär förhandlingar, diskussioner, samverkan, samråd och är inte ett spel från en enda person. Efter att ha varit förtroendevald i 28 år samt aktiv i politiken i 56 år så värnar jag respekten och demokratin och hoppas att vi nu skall kunna få en respektfull mandatperiod. Vi inom Socialdemokratin har alltid haft och har ett öppet debatt- och diskussionsklimat. Vårt representantskap beslutade att stå bakom den bild vi fick oss förelagda om samverkan med Moderaterna.

Under valrörelsen gick jag till alla partier och samtalade med full respekt för dem och deras representanter och fick många fina samtal med dem. De flesta känner mig sedan lång tid tillbaka och jag funderar nu vad det är som har hänt när dessa insändare och samtal med massmedia i negativa tonlägen används.

Eva Hedesand Lundqvist (S) Förtroendevald

Kaoset är oroande för hamnen

Den 1 januari 2014 blev Luleå hamn ett kommunalt bolag. Bolaget har under de fyra åren genomfört effektiviseringar och utvecklat för sjötransporterna i norr. Vi har haft ett stort stöd i vårt arbete från alla inblandade parter, men nu gör kaoset i politiken mig orolig. Hur kommer den nya regering se ut och agera, hur ser nya regionledningen på sjöfarten i norr och kommer vi att få samma stöd från kommunfullmäktige? Det som känns bra trots allt är den tekniska samverkan med moderaterna.

Vi har lagt ut Viktoriahamnen på koncession. Istället för flera entreprenörer i hamnen kan kunderna nu vända sig till en, vilket medfört en effektivare lastning och lossning, mindre väntetid och billigare för kunden. Vi har investerat i en ny bogserbåt. Den nya båten ”Vilja” kommer att levereras från Spanien i maj 2019. Den är utrustad med hybriddrift och är stark nog att bryta Bottenvikens tjocka is. Hybriddriften är vald för att vi vill leva upp till Luleå kommuns miljöpolicy. Båten är sjösatt och har fått internationell uppmärksamhet. Vilja är världens starkaste hybrid bogserbåt.

Vi har också installerat fjärrvärme till våra bogserbåtar för att slippa använda dieseldrift för uppvärmning under vinterhalvåret. En viktigt investering även den för miljön. Nu förbereder vi landel för inkommande fartyg. Dessutom har vi under dessa fyra år arbetat med projektet Malmporten för att möjliggöra Luleå hamns fortlevnad. Farleden in till Luleå hamn blir allt grundare och fartygen allt större. Detta medför att många fartyg får läktras ute till havs, vilket fördyrar transporterna.

Malmporten är som ni vet ett muddringsprojekt och en nybyggnad av djupkajer. Trafikverket, Sjöfartsverket, Luleå kommun och Luleå hamn har tillsammans med industrin drivit projektet framåt i flera etapper, med stöd av bland annat EU. Det har exempelvis handlat om att få en miljödom och att få med projektet i regeringens infrastrukturplan. Vi har hållit EU uppdaterad om projektet för att erhålla EU-bidrag, men trots ett gediget arbete återstår en hel del innan projektet är i ”hamn”.

Kaoset i politiken gör mig orolig för utan politisk stöd är det svårt att slutföra projektet. Hur kommer den nya regeringen prioritera i infrastrukturplanen? Kommer det nya regionledningen stödja projektet – sjukvårdspartiet har talat om att det blir stora besparingar inom det regionala utvecklingsarbete? Det som känns bra är i alla fall S-uppgörelsen med M, eftersom M sedan tidigare suttit i bolagsstyrelsen och drivit projektet Malmporten på ett utmärkt sätt tillsammans med S.

Ett är i alla fall säkert jag lovar göra mitt bästa för att förverkliga Malmporten, men enbart min vilja räcker tyvärr inte även om den också är stark – politiskt stöd måste också till.

Birgitta Ahlqvist, ordförande Luleå Hamn AB

Artikeln är också publicerad i NSD 2018-10-17

Valet efter valet

Socialdemokraterna styr fortsatt Luleå nästa mandatperiod i kraft av största parti med nära fyra av tio väljare bakom oss. Dock förlorade vi den egna majoriteten. Det nya mycket splittrade politiska landskapet med 11 partier i fullmäktige väcker såklart frågor om hur vi i vardagen ska leda kommunen framåt. Därför är det nödvändigt att vi tar till oss valresultatet och ger det största oppositionspartiet Moderaterna möjlighet till insyn.

Vi har sedan valdagen haft en rad möten och samtal med företrädare för olika partier. Framförallt med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men även med Moderaterna och andra.

Vi gick först till V och MP för att sondera intresset att forma en valteknisk samverkan kombinerat med en utveckling av en gemensam politik. Vi var hela tiden noggranna att förklara att vi inte kände oss redo för en fullskalig gemensam politisk plattform då vi vet att det måste byggas tillit mellan partierna. Vi ville ägna det första året till att formulera ett sådant program.

I våra möten med V och MP fanns det från deras sida stora förväntningar på att en samverkan med Socialdemokraterna skulle ge utdelning på många områden. Inte minst hade de stora krav på att vi skulle avstå uppdrag. Likaså gällde det politiken med flera frågor som behövde väsentligt mer tid att diskutera och utreda än att skynda fram på någon vecka.

Sammantaget blev de krav och förväntningar på vad ett samarbete med V och MP skulle innebära för stora och svåra för oss Socialdemokrater. Vi ville ge samarbetet tid att växa fram. Vi kan heller inte ge bort mandat och uppdrag när våra väljare gett oss förtroendet att leda Luleå. Därför har vi valt att avsluta de samtal vi haft om ett formaliserat samarbete. Däremot fortsätter självklart dialogen löpande om gemensamma frågor kring politiken med V och MP.

Samtidigt måste vi i ett fullmäktige med 11 partier hitta en fungerande styrning där också oppositionen ges en röst och plats vid bordet. I andra kommuner av Luleås storlek är det vanligt att man har ett oppositionsråd för att öka möjligheten till insyn. Nu inrättar vi en sådan modell med en andre vice ordförande i kommunstyrelsen tillika oppositionsråd. Även i nämnderna inrättas en andre vice ordförande för att oppositionen ska ha ökad insyn. I kraft av största parti är det rimligt att Moderaterna besätter den rollen.

Vi kommer ta upp ett samtal om valteknisk samverkan med Moderaterna för att säkerställa att vi som det styrande partiet och Moderaterna som det stora oppositionspartiet tydliggör våra roller och tillsätter de uppdrag vi enas om i majoritet och opposition. Vi får en tydlig rollfördelning mellan de två stora partierna. Vi säkerställer att vi Socialdemokrater får ut maximalt antal platser utifrån valresultatet och tryggt kan leda kommunen de kommande åren.

Så här skapar vi grunden för en fungerande ledning av Luleå. Vi söker breda samarbeten och kommer förhandla löpande i kommunstyrelsen och i nämnderna. Det blir inte lätt, men är trots allt det bästa alternativet.

Det finns överhuvudtaget ingen diskussion om politisk samverkan med Moderaterna och de har heller inte rest såna krav. Detta är en enbart en samverkan för att reda ut styret av Luleå. Och i det ingår att det största oppositionspartiet ska ha en tydlig roll och insyn.

Politiskt kommer vi driva en klassisk socialdemokratisk politik som gett Luleå den positiva utveckling vi ser bevis för hela tiden. Med denna ordning är det vår övertygelse att vi kan ge Luleåborna en trygg och stabil ledning av kommunen där vi Socialdemokrater söker samförstånd och breda politiska lösningar den kommande mandatperioden.

Länk till Frågor och svar

Anders Öberg
ordförande Socialdemokraterna i Luleå

Yvonne Stålnacke
vice ordförande Socialdemokraterna i Luleå

Niklas Nordström
kommunalråd

Lenita Ericson
kommunalråd

 

 

 

Samarbete i Luleå

Socialdemokraterna i Luleå tappade sju mandat i kommunvalet men är fortfarande det klart största partiet med stöd från närmare fyra av tio väljare. Ett förtroende som vi vill leva upp till och ta ansvar för. Vi är det största partiet och vi vill vara med och styra Luleå kommun oavsett i vilken form det sker. Vi håller öppet dörrarna för samarbete.

Det så kallade rödgröna blocket med S, V och Mp har tappat sju mandat. Det är ingen vänstersväng som gjorts. Luleåbornas röster väger åt andra hållet. Socialdemokraternas styrelse har beslutat att i dagsläget inte skriva fast oss i överenskommelser med andra partier om hur Luleå ska ledas politiskt. Fler partier har valts in i kommunfullmäktige, hela elva partier kommer finnas med i kommunpolitiken. Socialdemokraternas styrelse träffas söndag 14 oktober samt tisdag 16 oktober.

Det är ett nytt mer splittrat politiskt landskap som växer fram i Sverige, även i Norrbotten och i Luleå. Vi är helt inställda på att samarbeta brett med andra partier för att forma framtidens Luleå. Vi låser oss inte vid någon bestämd konstellation utan söker samarbeten med partier till höger och vänster om oss för att klara ekonomin och utvecklingen för Luleå. Ödmjukt och pragmatiskt utifrån det läge vi har men inte med egen majoritet längre. Då krävs samarbete med de som vill ta ansvar.

 

Framtidsvisioner som ger en klump i magen

Valet är över. För mig betyder det mer tid över till att läsa böcker. I dagarna har jag äntligen läst novellsamlingen ”Jag har passerat torra årstider” av författaren Nasrin Madani.

Madani var Växjös första fristadskonstnär och har i samband med detta kunnat publicera noveller som har blivit censurerade i hemlandet Iran. Hon har dessutom haft möjlighet att översätta dem till svenska. Novellerna berör bland annat hedersmord och berättar de allra mest utsattas berättelser. Att hennes berättelser har kunnat publiceras är viktigt för det fria ordets skull. Men också för oss Luleåbor, som får ta del av berättelser vi annars inte hade fått ta del av. På senare tid, även innan valdagen, har jag haft en växande klump i magen.

Sverigedemokraterna är ett parti som förvisso inte har yttrat sig om kulturpolitiken i Luleå (förutom att deras kopierade budget innehöll en del om kultur och fritid i Lund) men som på nationell nivå och lokalt i andra delar av landet har väckt frågor som ger rysningar hos mig som socialdemokratisk kulturpolitiker.

Eftersom att Sverigedemokraterna i Luleå har växt till den grad att de på egen kraft tar mandat i nämnder och styrelser tycker jag därför att det är rimligt att behandla dem på samma sätt som alla andra partier och ställa dem mot väggen för deras kulturpolitik. Sverigedemokraterna har drivit motioner som handlar om att enbart svenska medborgare ska få ta del av biblioteket till fullo och på flera håll kommenterat vilken typ av litteratur biblioteken ska prioritera. De har också i riksdagen skrivit en motion som tydligt lägger sig i folkbildningens verksamhet, bland annat ska det inte finnas stöd till studier av politisk eller religiös karaktär. Inte heller ska det finnas bidrag för studiecirklar eller annan folkbildning som inte resulterar i att stärka landets interna sammanhållning och beredskap.

Om Sverigedemokraterna får bestämma kan det alltså hända att vi kan glömma den där franskakursen. Naturligtvis har de även på flera håll i landet gjort mycket magstarka uttalanden i sammanhang rörande fristadskonstnärer och påstår att det hör ihop med den så kallade ”massinvandringen”.

Därför är jag extra stolt över att Kulturnämnden förr förra veckan beslutade att föreslå Kommunfullmäktige att tillskjuta 500 000 kr årligen från och med 2020 till Kultur-och Fritidsnämndens budgetram för att kunna permanenta Luleå kommun som fristad för förföljda kulturutövare. Vi socialdemokrater kommer aldrig att låta Sverigedemokraterna få bestämma vilka berättelser som vi får ta del av. Vi kommer alltid att värna det fria ordet.

Emmeli Nybom (S)
Kommunfullmäktigeledamot

Denna debattartikel är publicerad i  Norrbottens Kuriren 2018-10-04 http://www.kuriren.nu/opinion/framtidsvisioner-som-ger-en-klump-i-magen-nm4931012.aspx

 

Inbjudan till medlemsmöte

Vi delar alla glädje och inspiration att vara med i vårt arbete att göra Luleå och världen lite bättre varje dag! Vi vill hälsa Dig välkommen till Socialdemokraterna Luleås medlemsmöte, en eftermiddag som vänder sig till alla våra medlemmar. Vi inleder med att göra en valanalys och fortsätter med följande frågeställningar:

  • Hur knyter vår politik oss samman, socialdemokratin som folkrörelse?
  • Vad kan/vill jag bidra med?
  • Vilka frågor är viktiga för mig och hur driver jag dessa frågor?
  • Hur kan jag påverka politiken?

Tid: Söndag 7 oktober kl 13-17
Plats: Sunderby Folkhögskola
Anmälan: Senast torsdag 4 oktober vill vi ha in din anmälan till lulea@socialdemokraterna.se
eller 0920-890 20
Kaffe/te och smörgås serveras

Välkommen!

Vi har visat att det finns hopp

Socialdemokraterna är riksdagens största parti. Närmare en tredjedel av alla svenskar tycker att vi har den bästa politiken för vårt land. I andra länder har socialdemokratin utraderats i allmänna val, i Sverige står vi fortfarande starka. Den enskilt viktigaste anledningen till detta är vår förankring i fackföreningsrörelsen och samarbetet med LO. Inget annat parti kan göra anspråk på att vara löntagarnas politiska röst. Det finns idag ett stort antal undersköterskor, industriarbetare, barnskötare, målare, byggnadsarbetare, handelsanställda och många andra löntagargrupper som är folkvalda, de flesta representerar vårt parti. Misstaget som några av våra systerpartier gjort är att förlora denna koppling, medvetet eller omedvetet. Det misstaget har inte vi gjort. Vi vet att förankringen hos löntagarna är vår styrka. Det är också därför som Svenskt Näringsliv och partierna på högerkanten ständigt attackerar den.

I ett land som Sverige utgör arbetarklass en absolut majoritet av befolkningen. Dagens arbetarklass är däremot en betydligt mer blandad grupp än för 100 år sedan. Idag kan allt från tjänstemän och akademiker och småföretagare vid sidan av traditionell arbetarklass kännetecknas som just arbetare. Vi behöver alla, om än på olika sätt, sälja vår arbetskraft för att försörja oss.
Varför behövs det ett parti för vanligt folk? För att världen blir allt mer ojämlik.

En procent av världens befolkning äger idag hälften av världens tillgångar medan vi övriga 99 procent delar på andra halvan. En allt rikare elit får ett allt större inflytande över politiska beslut.
Systemet blir allt mer splittrat – där en överväldigande majoritet av folket får en allt mindre del av inkomster, välstånd och inflytande. Sverige är inget undantag. Antalet miljardärer har vuxit från 35 till 187 stycken på bara tio år. Samtidigt har vi en kvarts miljon fattigpensionärer och glesbygdsbor som betalar den högsta kommunalskatten mot en allt sämre samhällsservice. Det drar isär samhället.

Författaren Stig Dagerman skrev en gång att ”i tider som saknar hopp finns inte något värre fängelse än framtiden”. Vårt parti har visat att det finns annat än högerns överhetssamhälle och ultranationalisternas rasism. Vi har tillfört välfärden mer resurser. Vi pressar tillbaka arbetslösheten. Vi investerar kraftigt i infrastruktur och bostäder.
Vi har visat att det finns hopp.

Nils Harnesk

Artikeln är publicerad i NSD 2018-09-20

http://www.nsd.se/nyheter/vi-har-visat-att-det-finns-hopp-nm4916224.aspx

Om valet, Al Pacino och en argentisk tango

En bra film ger mig kraft, avkoppling och inspiration. ”En kvinnas doft” med Al Pacino i huvudrollen är en sådan film, som jag sett många gånger och vårdar dess konvolut och själva dvd:n ömt.

Al Pacino gestaltar en pensionerad och blind överste som är ganska trött på livet. Han är mest arg och irriterad. Då och då blommar han upp.
Scenen med den unga kvinnan som sitter och väntar på sin pojkvän och blir uppbjuden av översten till en argentinsk tango är en klassiker. Han leder och dansar djuriskt och graciöst på samma gång. De två blir ett i själva dansen. Scenen darrar och skakar romantik med stort R ända tills kvinnans pojkvän dyker upp.

Den stora grejen är egentligen inte en blind dansande man, det handlar mer om samarbete, om timing, gemensam vilja och att släppa taget.
Lite så kan det också vara med valarbete och i politiken. Bortom de stereotypa partiledardebatterna på TV, som betygsätts hårt och brutalt, vinnare och förlorare som ropas ut av kvällstidningarna långt innan debatten är avslutad, pågår ett annat arbete. En mängd aktiviteter med samtal, dörrknackning och annat genomförs.

Jag har själv förmånen att jobba med valet tillsammans med medlemmar och förtroendevalda sossar i Luleå som ställt upp och jobbat kvällar och helger, helt utan ersättning. Det är folk med vanliga jobb: undersköterskor, metallarbetare, någon läkare, pensionärer, ja en blandning människor av kött och blod. Vi lär av varandra. Den oerfarne följer med den som är mer erfaren och efter ett tag är vi ganska många som knackar dörr eller på något annat sätt samtalar med väljare. Vi blir samspelta, annars skulle vi inte orka, kväll efter kväll. Det finns inget annat sätt. Klassiskt folkrörelsearbete. Jobbet gör vi själva fast tillsammans. Ingen gör jobbet åt oss.

Resultatet av just det ena eller andra samtalet får vi egentligen aldrig reda på. Det blir istället den samlade insatsen av allt det vi gjort tillsammans som går att mäta, långt efteråt då alla röster är räknade, valresultatet.

Visst har det betydelse vem som är ledare men så länge laget är starkare än jaget inom socialdemokratin så tror jag att vårt parti också kommer vara stort och betydelsefullt i Luleå, Norrbotten och Sverige.

Tack för ordet!

Leif Mettävainio

Artikeln är publicerad i NSD 2018-09-19: http://www.nsd.se/nyheter/om-valet-al-pacino-och-en-argentisk-tango-nm4916196.aspx

En fantastisk valrörelse i Luleå

Jag själv, valledningen och styrelsen för Socialdemokraterna i Luleå vill tacka er, alla våra valarbetare för en riktigt bra valrörelse! Vi har tillsammans gjort vad vi kan. Vi har haft många väljarkontakter, fler än våra uppsatta mål – fler än 16 000 väljarkontakter i Luleå! Vi har också ökat vårt medlemsantal med 200 nya medlemmar. Det är fantastiska siffror. Nu har vi ett gemensamt ansvar att välkomna och ta hand om alla våra nya medlemmar. VI är starkare än JAG.
Tack till er alla!

Anders Öberg, ordf Socialdemokraterna i Luleå

Våga prata trygghet och gemenskap

Då och då möter jag människor som berättar om otrygghet. De brukar beskriva otryggheten som att någonting inte känns rätt i magen. När jag frågar varför får jag till svar att det känns i luften. Att de har hört någon berätta om någonting som har hänt, att ryktet går om en otrygghet som ingen kan ta på. Brukar tänka på ett citat som jag fastnade för från en bok som jag läste för ett tag sen: ”Mitt hjärta är rädd för att behöva lida. Säg till ditt hjärta att rädslan för att lida är värre än själva lidandet”. Är inte detta rykte om otrygghet det värsta vi gör mot oss själva?

Vi har skapat någon form av bubbla där vårt samtalsämne idag handlar om att känna sig otrygg. Vi lockar fram den där känslan i magen och ställer specifika frågor för att bekräfta att otryggheten finns. Rykten har numer blivit sanningar och att säga; jag är orolig har blivit normaliserat. Få ifrågasätter istället håller vi med. Men ärlig talat vad är det du håller med om?
Allt kanske inte är perfekt, men det har det aldrig varit förut heller. Vi har med olika reformer förändrat och förbättrat samhället succesivt. Vi förlitade oss på varandra och gjorde jobbet tillsammans. Aldrig förr har så många av oss önskat förändring på så kort tid utan att var beredd att vänta på en lösning. Vi har glömt bort att förändringar tar tid och kräver resurser. Vi har hållit ihop, vi har jobbat för vi:et och inte jaget.

Idag sågar vi fakta och förlitar oss på vad vi känner, viljorna är miljontals och tålamodet noll. Miljontals människor drömmer om att få ha det vi har. Människor runt om i världen flyr undan kring, fattigdom, naturkatastrofer och mycket annat för att få samma trygghet som vi har. Vi lever i ett av världens absolut bästa länder, det vet jag som har varit på andra sidan.

Min önskan är att du ska tänka om, inte för att jag vill det utan för att du vill det och för att du är modigare än så. Låt inte oss själva skapa vår rädsla. Det sägs att rädsla föder rädsla. Låt oss prata om trygghet och om gemenskap. Låt oss fortsätta att bygga på det här starka och trygga samhället tillsammans.

Farida Jamshidi, kommunfullmäktigekandidat(S) i Luleå